Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ormen. S03
de vanligaste män; hennes sinnen hade väckts
under den brännande strålen af den älskades kyss.
Misshagade henne hans djerfva närmande? Nej,
i grunden ej. Detta misshagar ingen qvinna från
den älskades sida, då hon känner deri en eld
icke blott af jorden. Och Hertha kunde ej
misstaga sig öfver innerligheten, sanningen af Yngves
känsla. Men ändå sörjde hon öfver detta utbrott
deraf och de känslor det väckt hos henne, sörjde
som Sylphiden sörjde då han snärjd i det
förtrollade skärpet ser sina vingar affalla. Tjusande
likt tropikens välluktsrika flägtar, som den känsla
var hvilken nu flammade i hennes själ, kände hon
den som ett affall ur den rena region i hvilken
hon hittills lefvat och andats med Yngve. »Det
kan aldrig mera bli, som förr emellan oss!» tänkte
hon med orolig saknad, i det hon kände att
Yngve hade fått en makt öfver henne, som hon
icke frivilligt gifvit, och som hon icke ville
underkasta sig. Och sedan hviskade misstroendets
gamla orm:
»Kanske talade han äfvenså, kanske var han
äfvenså med den första flicka han älskade och
sedan — öfvergifvit. Kanske var hon, som jag,
-—• svag; och att jag är dåraktig som hon! —
Yngve liar ju varit flygtig •— kanske brottslig
— har jag ej sett, en gång, bekännelsen derom i
i hans blickar? Och jag skulle____ Nej, Yngve,
sä lätt vunnen skall du ej finna mig! Icke för
sådant känslojoller, för sådan sjelfvisk kärlek har
jag under hela mitt lif längtat och lidit, och nu
af Gud blifvit benådad med ljus och hopp! Nej,
bort med denna veklighet, dessa usla sjelfviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
