Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord M - Moses lagar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 MULE. - M1JS1I~.
47, der dessa trädens förderfvande
Egypten nämnes som en svår straffdom.
Det varaktiga och lätta virket begag-
nades till byggnader, m K. 10: 27; 2
Kr. 9~ 27; Es. 9: mo; hvarföre syko-
morplanteringar väl vårdades, Kr. 27:
28. Egyptens mumiekistor, som äro
gjorda af sykomorträ, finnas väl förva-
rade och belmållna sedan en tid af
åtminstone tretusen år. 1 detta höga
trädets täta löfverk tog Sakkeus sin
plats för att obemärkt kunna bese Je-
sus, Ln. 19: 4, och med bilder från dess
väldiga kraft målas den tro som öfver-
vinner verlden, Ln. 17: 6.
Mule, mulåsna, blandning af häst
och åsna. Detta starka och ihärdiga
djur begagnades sedan äldsta tider som
lastdragare, 2 K. 5: 17; 1 Kr. 12: 40,
och äfven som riddjur, m K. 1: 33; 2
5. 18: 9. 1 2 5. 13: 29 läsa vi att
alla konungens söner redo byar på sin
mulåsna. Emedan blandning af olika
djurslag var judarne förbjuden, infördes
mulåsnor sannolikt från utlandet. Så
läsa vi att de fördes såsom skänker till
konung Salomo, m K. Jo: 25; och ty-
rierna skaffade sig dem från Togarma,
He. 27: 14. De i Est. 8: lo, 14 om-
nämda mularne som begagnades af post-
huden, voro snarare hästar af finare ras.
Om »mular» i m M. 36: 24, se Ana 2.
Mullvadar och möss räknades efter
lagen till orena djur, 3 M. 1 1: 29, der
ordet koled, Sv. lekatt, betecknar mull-
vadar, ordet akbar åter mnöss af alle-
handa slag; någre tänka särskildt på
fältråttan, likaså i Es. 66: 17; andre
tänka på springråttan ~erboa, som ätes
af araberna. Möss förstörde felisteer-
nas fält, sedan de röfvat arken, byar-
före de sände till Israel möss af guld,
5. 6: 4 f. Till mullvadar och flå-
dermöss skola afgudarne en gång ka-
stas bort, Es. 2: 20. Om 3 M. 1 1: 30,
se Odlar.
Munk, Zef. m: 4, se Kauzarim.
Mt~sik. Instrumentalmusik, hvars
uppfinnande tillskrifves Jubal, m M. 4:
21, nämnes af ålder tillsamman med
sång och dans, såsom glädjens uttryck
vid enskilda och allmänna högtidsfester,
1 M. 31: 27; 2 M. 15: 2o; 32: 6, m8;
m K. 1: 40 f.; m 5. 18: 6; vid dryckes-
lagen, Es. 5: 12; 24: 8; Am. 6:5, och
konungapalatsen, 2 5. I9~ 35; Pr. 2:
8. Å andra sidan var musik och sång
ett sorgens uttryck vid tillfällen af sorg,
Je. 9: 17; 2 Kr. 35: 25; Mat. ~: 23.
Musikens upplyftande och lugnande in-
flytande var välbekant för den svårmo-
dige Sauls hofmän, 5. 16: i6, 23;
och det var vid harpospelet som Elisa
mottog profetians ande, 2 K. 3: 15.
Inom profetskolorna synes man äfven
öfvat musik, 5. io: 5. Men äfven
som en lagstadgad del af gudstjensten
intager musiken ett betydande rum. Re-
dan vid Röda hafvet prisade qvinnorna
Jehova med pukor, dans och sång, 2
M. 5: 20 f. Mose gaf bestämda före-
skrifter om att presterna skulle vid bränn-
och takff blåsa i silfvertrumpeter,
MI
4. 0~ 2 f. Konung David, sjelf en
mästare i helig skaldekonst och musik,
förordnade om sång och musik att ut-
föras i tabernaklet af leviterna, Kr.
16: 4 f., 41 f.; 25, och vid Salomos
tempels invigning’ voro de musikaliska
anordningarne mera storartade än nå-
gonsin, 2 Kr. 5: 12 f. Enligt Kr.
23: 5 hade David förordnat ej mindre
än 4,000 leviter till att lofajunga Her-
ren vid strängaspel. Med det teokra-
tiska lifvets utslocknande och det salo-
moniska templets undergång förföll äf-
ven den musikaliska konsten, så att
gudatjensten efter fångenskapens tid en-
dast svaga lemningar deraf funnos qvar,
Esr. 3: 10 f.; Ne. 12: 27 f., och för
de alexandrinska öfversättarne af G. T.
voro redan de mnusikaliska uttrycken
psalmernas öfverskrifter obegripliga.
Men i återupprättelsens tid skall Israel
åter prisa Herren med dans och spel,
Je. 31: 4.
Omn beskaffenhéten af ebreernas mu-
sikaliska instrument veta vi föga. Nå-
gra få af dem hade kanske redan de-
ras stamfäder fört med sig från Kaldeen,
M. ~: 2I~ 31: 27; de öfriga torde
israeliterna lärt sig känna i Egypten.
Det är isynnerhet af de assyriska och
egyptiska monumentens afbildningar som
vi kunna få någon aning om utseendet
af ebreernas instrument.
De i bibeln omtalade musikaliska
instrument äro af tre slag: blåsins/ru-
nent, strlinginsz~rurnent och slaginstru-
ment.
i. Blåsinsz’runzenzen. 1)et som först
nämnes bland dessa, är det som kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
