Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Sabbat...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 5ALOMO5 HÖGA VISA.
7,000 talanter silfver eller öfver 400
mill. kr., Kr. 29: 4. Den present
drottningen af Saba förärade Salomo
var en summa på 120 centn. guld eller
ung. 3,645,000 kr., 2 Kr. 9~ 9; Kl.
10: 10. Salomos förtjanst på expedi-
tionen till Ofir var enligt 1 Kl. 9: 28
och 2 Kr. 8: ~8 420 eller 450 centuar
guld, d. ä. omkring 51 eller 54 mill.
kronor, och enligt 2 Kr. ~: 13; 1 Kl.
10: 14 var Salomos årliga inkomst ej
mindre än 666 centuer guld, d. ä. (666
X121,500 kr. =) 80,919,000 kr.! (Jfr
om penningevärdet, sid. 362.)
Men taflan har äfven mörkara sidor.
Naturligt var att för sådana gärders in-
drifvanda, äfvan om de fingo det vackra
namnet >skänker»3 1 Kl. 10: 25 (jfr
vårt >bavillning»), stundom fordrades
allvarsamma mått och steg. Obetyd-
lig var icke heller den dagsvarksskyl-
dighet som pålades folket, 1 Kl. 5~ 13..
Efter Salomos död brast missnöjat ut
inför hans son: >Din fader gjorde vårt
ok för svårt>, Kl. 12: 4, hvartill han
svarade: »Min fader tuktade eder med
gissel, jag skall tukta eder med skor-
pioner», v. 1 1.
Dan utomordentliga lyxen i konun-
gapalatsan, der alla kärl och dryckes-
kar voro af guld, 1 Kl. 10: 21, dar hä-
star funnos i tiotusental, Kl. 4: 26,
och der ofantliga qvantitetar af dyrbara
lifsmedal hvarje dag gingo åt, 4: 22,
23, allt detta kunde ej annat än bafva
att menligt inflytande. Till den öster-
ländska hoflyxen hörde också att tal-
rikt harem, och äfvan i detta hänseende
framstår Salomo som en äkta orienta-
lisk potentat. Ej nog med att han re-
dan tidigt äktade an egyptiska. Vi
läsa vidare, att han älskade många an-
dra utländska qvinnor, moabitiskor, am-
monitiskor, edomitiskor, zidoniskor och
hatearskor. Enligt Kl. 1 1: 3 hade
han icke mindre än 700 furstinnor och
300 frillor. 1 Ilö. 6: 7 talas om 6o
drottningar, 8o frillor och jungfrur utan
tal. Konungareglerna i 5 M. 17: 14
f. förbjuda konungen att skaffa sig
många hästar, taga sig många hustrur
eller hopa silfvar och guld. Den vi-
saste bland manniskor öfverträdde la-
gan i alla dessa hänseenden och vardt
en dåre. Allt hvad hans ögon begärde
lät han dam få (sa Pr. 2~ 4 f.), träd-
gårdar, parker och dammar, siifver och
guld, skatter af konungar och länder,
sångare och sångarskor, »manniskors
vällust, gemål och gemåler> (ab. för
»allehanda strängaspel» i Sv., Pr. 2:
8). Hur kunde då vara möjligt, att
hans vishat också blef hos honom qvar,
2: 9? » Den salomoniska tidens här-
lighet var i grunden att blänkande
elände.» Mal. till Pr. 2: 17.
Qvinnorna förladda hans hjarta, he-
ter det, 1 Kl. II: 3.f., så att han p&
sin ålderdom dyrkade afgudar och reste
altaran åt rådana styggelsar som Ke-
mos och Molok, och likaså gjorde han
för alla sina utländska qvinnor, hvilka
alla fingo röka och offra åt sina gudar.
Till straff härför uppväcktes mot konun-
gen upprorsmakare såsom edomaern Ha-
dad, syriern Rason och israeliten Jaro-
beam, de dar gjorda honom mycket be-
1ymmer, hvarjemte dan domen uttalade~
öfvar konungen, att efter hans död
skulle riket splittras, så att hans son
blott skulle regera öfver an liten da
darutaf, 1 Kl. II: 9 f.
Efter 40 års regering gick Salomo
till Isvila med sina fäder och vardt be-
grafvan i Davids stad, Kl. II: 43
Salomos glänsande period stod se-
dermera under da följande tiderna af
splittring och förnedring fram för min-
net som ett förloradt Eden, 2 Kr. ~o:
26, jfr antydningarna i Mi. 4~ 4; Sa.
9~ 10 med 1 Kl. 4; 21, 25. Hans
minne till ära fästa man äfvan hans
namn vid flera orter. Så gaf man,
kanske med tanken på Pr. 2: 6, nam-
net Salomos dammar åt de tre stora
af qvaderstanar uppinurade vattenre-
servoarer, som ännu finnas qvar, 1 timme
s.v. om Batlaham. Så kallade man
N. T:s -tid Salomos förhus eller pe
largång dan östligaste af de kring tem
pelplatsen i Jerusalem uppförda pelar-
gångarne, Jh. 10: 23; Ap. 3: Il~ 5: 12
Salomo är enligt öfvarskriftarna förL
till Ps. 72 och 127; vidare hafva vi al
honom an dal ordsprak i Ordspråksbo-
kan, hvarjamte han enligt någras me-
ning är förf. till Predikarabokan och
Höga Visan.
Salomos Höga Visa, i ab. kallad
sångernas sång och enligt öfvarskriften
författad af Salomo (eller tillagnad Sa-
lomo?), skildrar i 8 kapital med glö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
