Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Slagt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 sPöKE.-srEFÅNUs.
förekomma dessutom åtskilliga smidan
och prydnader, svåra att närmare be-
stämnma, t. ax. i 2 NI. 28: 13, 14; 35:
22; 39: m6; 4 NI. 3!: 50.
Spöke 1. spökelse, andauppenbarelse
i mrmanniskogestalt, som lärjungarne me-
na(le det var då de »ägo Jesus komma
på vattnet, Mat. 14: 26; Mar. 6: 49,
och såsom de efter uppståndelsen villa
hålla honom för en »anda», utan kött
och ben, Ln. 24: 37 f. Då Roda sprang
in och talade om att Petrus stod för
porten, och man svarade att det var
hans »engel», Ap. 12: 15, kan äfvan
det uttrycket någon föreställning om»
spöken eller »vålnader» ligga göm»d.
Spökelse står i Es. 34: 14 för det
ab. ~jirn, schakaler, se Räfvar.
1 Or. 23: 7 heter det att dan af-
undsjuka, som bjuder på välfägnad man
icke af god vilja, är såsom ett spökelse
innantill. Det ab. ordet (kemo schaar)
är dunkelt. Enklast åtargifvas det så-
som i arab öfvs. »Såsom han känner
sitt inre, sådan är han».
1 Es. 8: 19; 19: 3 syfta» kanske
på sådana som föragåfvo sig kunna
framkalla spöken, de dödas andar, och
kanske med buktaleni härmade de aflid-
nas röst. Man jemför m 5. 28: 3, 7
f. Sådant var i lagen förbjudet, ~ NI.
sS: mm.
Stad. Städerna i Palestina voro
vanligen byggda på höjder, till bättre
skydd mot röfvara allan inkräktare.
Dessa höjder, omgifna med murar, ut-
gjorde stundom» hela staden. Annars
var ofta endast sjalfva borgen eller fä-
stat uppförd på höjden, medan på slott-
ningen och vid foten af denna den öf-
riga staden var byggd; och vid till-
fälle af fara hända då ofta, att hela
den kningboande befolkningen tog sin
tillflykt till dan befästa orten. Större
städer voro ofta till sitt försvar för-
sedda icke blott med starka niugmuran,
torn och portar, Ps. 107: 16; Es. 45:
2, utan dertill en fast slcans allan »torn>
inom» dessa förskausningar - dan sista
rii~ddningsplankan, då det öfniga af sta-
den var taget, Do. 9: 46, 51. De m»in-
dra »städernas eller byarna voro na-
turlig~vis utan murar, 5 NI. ~: 5; stun-
dom voro befästningarna af svagare,
kanske brännbara ämnen, Es. 9: 10;
Am». 1: 7 f. För ordningens upprätt-
hållande och fiendens bespejande voro
särskilda väktare anstälde, se 2 K. 9:
17; Ps. 127: m; Hö. 5: 7. Stadspor-
ten var dan vanliga torg- och lagskip-
nings-platsen. Angående storleken af
Palestina» städer är det svårt att göra
några tillförlitliga beräkningar. Blott
några fakta. - Då kananaarstadan Aj
blaf tagen, dråptas dess invånare till
ett antal af 12,000, Jo». 8: 25, och om
Gibeon hatar det, att dan staden, som
var större än Aj, likväl fruktade för
Aj’s öde, Jo». 10: 2. 1 Gibea voro
700 män som» buro vapen, och i Ben-
jam»ins städar 26,000 vapenföra män,
Do. 20: 15. Enligt Josefus laade Ga-
lileens småstäder på hans tid 15,000
lov., och (la större städerna 50,000;
Jerusalem» ända till m 50,000? Enligt
samma förf. uppgick påskalammans an-
tal vid en påskhögtid till 256,500,
hvilket skulle motsvara ett antal af
omkring 2,000,000 högtidsfiranda. Vid
Jerusalems förstöning instängdes af ro-
marne öfver an million menniskor.
Stadium, sa Mått, sid. 358.
Stadstjenare, Ap. j6: 3~, romerske
liktorer eller rättstjenare, hvilka framför
öfvarhetspersonerna buro de s. k. fasces,
riskuipporna, stundom med en yxa midt
uti, och hvilka verkstälde sina herrars
domslut.
Stakte, 2 NI. 3o~ 34, se Rökelse.
Stakys, an kär broder i Rom till
hvilken Paulus halsar, Ro. s6: 9.
Stapol, Es. 23: 3, stapalstad eller
handalsplats~ jfr Ha. 27.
Stefanas, se Akaikus.
Stefanus (d. ä. krona), en af de
sju almoseutdelarne i försam»lingan i Je-
rusalem, »an man full med tro och he-
hg ande», Ap. 6: 5. Hans miigtiga
undergarningar och oemotståndliga be-
visningar uppväckte emot honom ju-
darnas bittraste fiendskap, så att de
förda honom» inför stora rådet med an-
klagelse för gudsförsmädalsa och parti-
väsenda, v. 8-m5. Uti sitt försvarstal
visar han historiskt, att kristendomen
var den sanna utvecklingen af Mosas
religion, en fullbordan af alla dess före-
bilder och profetior, samt att kristen-
domen» motståndare ej voro annat än
värdiga afkomlingar och efterföljare af
dam som» alltid förföljt sanningen. Hans
uppretade åhörare rusade åstad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
