Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Teofilus...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 TIGEIS-TIMorEus.
bal-isarra d. ä. » förtröstande på Isarras
son> eller »Isarras sons tjenare», rege-
rade enligt de assyriska regentlängderisa
mellan 745 och 728 f. Kl., alltså sam-
tidigt med Pekah i Israel, 759-739
f. Kl., och Ahas i Juda, 742-726 f. Kl.
Bland den massa af expeditioner som
han omtalar sig hafva gjort åt olika
håll förekommer en för året 738, byar-
vid han bland kufvade och hyllnings-
bringande furstar äfven nämner Ra-
sunnu (Rezin) af Damaskus, Minkimmi
(Menahem) af Samaria, Ilirummu (Hi-
ram) af Tyrus, Sibittibibli af Gebal
samt en arabisk drottning Zabibiels. 1
en senare inskrift omtalar han sina se-
gervinningar i landet Bet-Omri eller
Samaria, huru han förde dess förnäm-
sta invånare med deras skatter till As-
synen, dödade dess konung Pakaha
(Pekab) och insatte Ausi (Hosea) i hans
ställe. Jfr 2 Kl. 15: 30. 1)erpå berätta
inskrifterna huru Isan vände sig mot
Rezin, intog Damaskus efter en tvåårig
belägring och mottog hyllning af en
mängd furstar, bland hvilka Sanibu-Bit-
Ammanai (Sanib af Ammon), Salamanu
Mabai (Salman af Moab) m. fl. samt
7ahuhazi §/ahudai, d. ä. Alias af~uda.
(Om de kronologiska svårigheterna och
om Ahas’ besök hos Tiglat-Pileser och
det altare han då såg, jfr Nyström, Bib-
hot, för Bibl. Fornk. p. 189 f.)
Tigris, se If iddekel.
Tillredelsedag, se Sabbat, sid. 407.
Tillsiare, 1 5. 19: 20, föreståndare.
Timei son, se b’aréimeus.
Timian, Up. iS: 13, rättare rök-
verk, såsom ordet är återgifvet i Ln.
1: xo; Up. 5: 8; 8: 3.
Timme, se Dag.
Timmermansdalen, en ort nära
Lod eller Lydda, Ne. II: 35; såsom
stamfader för dess befolkning nämnes
en Joab i 1 Kr. ~: 14; samma dal torde
afses i Ne. 6: 2, »slél/ten vid Ono».
Timna. 1. Elifas’, Esaus sons,
frilla, moder till Amalek, 1 M. 36: 12;
kanske dens. som
2. Timna, Seirs dotter och Lotans
syster, M. 36: 22.
3. En af Edoms stamfurstar, i M.
36: 40; i Kr. i: 5i.
Timna, Timnat, Timnata, namn
på flere städer.
1. Timnaz’, der Juda klippte sina
får och träffade samman med Tamar,
i M. 38: 12 f.
2. Timna, en stad vid Judastam-
mens norra gräns, Jos. 15: 10; dess
läge sökes vid den nuv. ruinorten Tibne,
2~/~ mil v.s.v. om Jerusalem.
3. Timna, en stad i Judas bergs-
bygd, Jos. i5: 57.
4. Timnota, en stad i Dan, jos.
19: 43.
5. Timnat, en felisteisk stad der
Simson tog sig en hustru, Do. 14: 1 f.,
eb. Timnata.
6. Timna, en stad i Juda som togs
af felisteerna på Ahas’ tid, 2 Kr. 28: iS.
De tre sistnämda städerna anses vara
enahanda med Timna 2, det nuv. Tibne.
Timnat-Heres, Do. 2: 9, dets. s.
Timnat-Serah, en stad i Efraims
bergsbygd som på Guds befallning gafs
åt Josna efter dennes eget val, Jos. 19:
50, och der han äfyen fick sin graf,
24: 30; Do. 2: 9. Man söker dess läge
ruinorten Tibne, nära 3 mil n.n.v.
om Jerusalem, öfyer en mil v. om vä-
gen till Sikem. Vid detta Tibne finnes
en mängd gamla i berget (Gaas? Jos.
24: 30) uthuggna grafgrottor, delvis lik-
nande de berömda konungagrifterna n.
om Jerusalem.
Timon, en af de sju almoseutde-.
larne, Ap. 6: 5.
Timoteus föddes i Lystra i Lyka-
onien af en grekisk fader och en judisk -
moder Evnike, som från spädaste aren
undervisade honom i Herrens ord, Ap.
16: 1; 2 Tim. i: 5; 3: 15. Paulus
kallar honom ofta sin son, 1 Klor. ~:
17; i Tim. 1~ 2~ 2 Tim. 1: 2~ 2: i,
hvilket gör det sannolikt att Timoteus
blifvit kristen genom Panli predikan,
förmodligen under hans första besök
Lystra, Ap. 14: 6. Sannolikt är också
att han bevittnade den händelsen, då
Paulus varöt nära stenad till döds af
jtsdarna, 14: I9~ 2 [im. 3: II, samt
slutligen också lyssnade till hvad apo-
steln vid sitt andra besök i Lystra pre-
dikade om kors och lidande såsom vii-
koret för att ingå i Guds rike, Ap. i~:
22. Då Paulus tredje gången kom till
Lystra, blef Timoteus väl vitsordad af
bröderna, så att aposteln, efteratt hafva
omskurit honom för judarnas skull, tog
honom med sig till reskamrat och med-
arbetare, Ap. 16: 2 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
