- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
507

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Tiung...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TOJ3IA.-TORN. 507

Tobia. 1. En ammonit som i för-
bund med Sanballat och samariterna
sökte förhindra tempelbyggningen, Ne.
2: 10 4: 3. Ehuru af mägtigt infly-
tande i Jerusalem, lyckades han dock
ej i sina planer, hvarken med våld el-
ler list, Ne. 6: i~ f.; 13: f.
2. Se Heldai.
Tofel, en ort vid Kanaans sydöstra
gräns, 5 M. i: i, sannolikt den nuva-
rande byn Taf le med omkring 6oo hus
den fruktbara Tafile-dalen öfver 2
mil s.s.o. om Döda hafvet.
Tofet, se Ilinnom.
Tofsar, se under Tänkeskrifter.
Togarma, en af Gomers söner, en
jafetisk stam, M. 10: ~, i den aflägsun
norden, Ile. 38: 6, hvarifr~n hästar
m. m. fördes till Tyri marknad, 27: 14.
Dessa ställen hänvisa till det för sin
hästafvel fordom berömda Armenien.
Togliga, 2 M. 23: 30, småningom.
Toi, konung i Hamat, sände sin
son Joram (eller Hadoram som han
kallas i Kr. IS) med dyrbara skän-
ker till David att lyckönska honom till
hans seger öfver Hadadeser, 2 5. 8: 9
f.; kallas Tou i i Kr. xS: 9 f.
Tola. 1. Isaskars äldste son, i
M. 46: I3~ 4 M. 26: 23.
2. Tola, Puas son, af Isaskars stam,
bodde i Samir och dömde Israel i 23
år efter Abimelek, Do. 10: 1, 2.
Tom, i Klor. 7: 5, ledighet.
Tomas, d. ä. »tvilling», en af de
tolf apostlarna, Mat. 10: 3; Mar. 3:
iS; Lu. 6: 15; Ap. 1: 13. Johannes-
evangeliet gifver oss tre drag som måla
hans karakter. 1 Jh. i i: i6 ser han
faran i ögonen men vill följa sin mä-
stare i döden. 1 14: 5 frågar han
tviflande huru lärjungarne kunde veta
vägen dit mästaren gick. 1 20: 25, då
han hörde om den uppenbarelse af den
uppotåndne, som egt rum under hans
frånvaro, fordrar han de handgripligaste
bevis för att kunna tro det otroliga,
att han ännu skulle få se honom hvars
korsgestalt så bränt sig in i hans själ.
En vecka derefter kom den uppståndne
och bjöd honom räcka fram sin hand;
Tomas svarade: min Herre och min
Gud! Jesus svarade: Salige äro de som
icke se men dock tro, v. 26 f. To-
mas var sedan med äfven vid uppen-
barelsen vid Tiberias’ sjö, 21: 2 f.
Tomas var en kritiskt undersökande
person, seende allt från den mörka si-
dan, men dock innerligt hängifven sin
mästare. Han var ej nöjd med andras
vittnesbörd om uppståndelsens härliga
verklighet, hvilken för hans egen så-
väl som de öfriga lärjungarnas före-
ställning var något så främmande, så
otroligt. Han behöfde, och de behöfde
det alla, de påtagliga vittnesbörden af
att både se, höra och vidröra, hvarpå
också Johannes syftar i 1 Jh. 1: i. Så
mycket större framstår deras dårskap,
bvilka vilja förklara uppståndelsetron
af bara subjektiva visioner, såsom t.
ex. Rénan, hvilken söker inbilla sina
läsare, att »äran af uppståndelsen till-
hör Maria af Magdala», och att »näst
Jesus är det Maria som gjort det me-
sta för kristendomens grundläggning.,
att »hennes qvinliga utrop: #han är upp-
stånden’ har blifvit grundvalen för mensk-
lighetens tro> ! - Tomas lärer oss
annat.
Topas, se Ädelstenar.
Tordönsbarn, se 7akob 3.
Torget var vanligtvis den fria plat-
sen vid stadsporten, der man ej blott
köpte och sålde, 2 Kl. 7: i, utan äfven
höll folkförsamling~r, Mar. 7: 4; 2 Kr.
32: 6, religiösa sammankomster, Ne. 8:
1, 3, ifi; Esr. 10: 9, och rättegångar,
Ap. 16: 19; dit man gick för att gapa
och blifva begapad, Mar. I2~ 38; Lu.
20: 46, eller för att tillfredsställa sin
nyfikenhet, Ap. 17: 17; der barnen
lekte, Ln. 7: 32, och der daglönare
sökte arbete, Mat. 20: 3.
Torn omtalas i skriften af olika
slag: fästningstorn eller borgtorn såsom
tornet i Pnuel, hvilket nedbröts af Gi-
deon, Do. 8: 17, och tornet i Tebez,
från hvilket en qvinna kastade qvarn-
stenen ned på Abimelek, Do. 9:51 f.;
torn på stadsmurarne såsom tornen Mea
och Hananeel m. fl. på Jerusalems mu-
rar, Ne. 3: 1, II, 25 f., till lsvilka
äfven kanske hörde tornet i Siloam, se
sid. 436; vidare väktaretorn i vingår-
darna, Es. 5: 2; Mat. 21: 33;Mar. 12:
i, och på betesmarkerna till hjordarnas
skydd, 2 Kr. 26: io, der det berättas
om konung Ussia, ej blott att han
byggde torn på Jerusalems murar, 26:
9, utan äfven torn i öknen (betesmar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free