Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang I. Register öfver hedniske och kristne författare, filosofer, kyrkofäder, lärde och resande, som i detta arbete äro nämnde
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bihang I.
Register öfver hedniske och kristne författare, filosofer, kyrkofäder,
lärde och resande, som i detta arbete äro nämde.
Abarbanel, Isak, en lärd portugisisk jude, 
född i Lisabon 1437, död 1508, förf. till 
flera kommentarier till G. T:s böcker.
Aratus, grekisk skald, se sid. 368 f.
<b>Aristoteles<b>, grekisk filosof, född i
Stagira i Tracien 385 f. K., kom i sitt
sjuttonde år till Plato i Aten och njöt
hans umgänge en tid af 20 år. För
sin oförtrutna ifver i studierna fick han
af Plato namnet läsaren. År 343 kallades 
han af Filippus af Macedonien till 
Alexanders lärare. Sedermera lärde
han i Aten, och emedan han vid 
undervisningen gick fram och åter, fick hans
skola namnet »den peripatetiska» (af
peripateo, spatsera). Efter 13 år vardt
han anklagad för gudlöshet och lemnade 
staden. Han dog i Kalcis i Evbea 322 f. K. 
Antalet af hans skrifter uppgifves till 
hundratal. Jfr sid. 122.
Atanasius, biskop i Alexandria
328–373, »renlärighetens fader», 
försvarade Kristi gudom mot Arius.
Augustinus, Aurelius, den mest
framstående af de vesterländska 
kyrkofäderna, född i Tagaste i Numidien
(norra Afrika) 12 Nov. 353, uppfostrades 
i kristendom af sin fromma moder Monika 
och vardt, sedan han såsom yngling gått 
bort i lättsinne och derefter farit af 
och an mellan olika läror och system, 
slutligen under inflytandet af hennes 
trogna förböner år 387 i Milano omvänd 
och döpt till kristen tro. Från år 395 
verkade han som biskop i Hippo i Afrika 
till sin död 28 Aug. 430. Han författade 
en mängd skrifter, bland hvilka de 
berömdaste äro hans 4 böcker »om den 
kristna läran», hans 22 böcker »om Guds 
rike» (de civitate Dei) samt hans 
Sjelfbekännelser.
	
Bengel, Joh. Albr., 1687-1752,
framstående protestantisk teolog i Tyskland, 
särskilöt bekant för sina krit. upplagor 
af N. Test. 1734, 1742, och för
sina beräkningar om tiden för Kristi
återkomst och det tusenåriga riket, som
han väntade skulle komma sommaren
år 1836.
Bochart, Samuel, fransk protestantisk 
teolog, 1599–1667, isynnerhet berömd 
för sitt lärda arbete, Hierozoicon,
som afhandlar bibelns naturalhistoria,
särskildt dess zoologi.
Brigitta, 1302–1373, en svensk
qvinna af förnäm slägt, egnade sig 
redan såsom maka till lagmannen Ulf
Gudmarsson åt fromma öfningar och
barmhertighetsverk och vardt sedan 
såsom enka särskildt beryktad som 
stiftarinna af klostret i Vadstena 
och som begåfvad med gudomliga 
uppenbarelser. Påfven förklarade 
henne efter döden för helgon. 
I hennes skrifter möter tänkaren 
»en sjelfständigt arbetande ande, 
som väl ej flyger så högt, men 
sväfvar ändå med lediga vingar öfver
de himmelsspeglande sunden ». 
(Wieselgren, Sv. Ky. Skön. Lit. 130.)
Burckhardt, Joh. Ludv., schweizare, 
1784–1815, berömd resande Syrien, 
Palestina och Egypten.
Celsius, Olof, 1670–1756, professor 
i teologi och österländska språk
samt domprost i Upsala, särskildt 
minnesvärd såsom den der upptog den unge
Linné och hjelpte honom framåt. Det
förnämsta af Celsii arbeten är hans
Hierobotanicon, Upsala 1745–47, om
bibelns växter.
Cicero, Marcus Tullius, 106–45
f. K., romersk statsman, filosof och 
vältalare, författare till en mängd skrifter
i filosofi och moral. Hans afhandhing
om pligten (De officiis) kan räknas till
det skönaste som af blott mensklig visdom 
skrifvits om dygden. Hans brefvexling är 
af stort intresse såsom jemte hans öfriga 
skrifter gifvande en inblick de inre 
förhållandena i den sjunkande romareverlden 
strax före kristendomens framträdande. 
Vi se i dem huru 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
