Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang I. Register öfver hedniske och kristne författare, filosofer, kyrkofäder, lärde och resande, som i detta arbete äro nämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom har man en genom religiös lyftning
utmärkt hymn till Zevs, som af
kyrkofäderna omnämnes såsomn en af
de hedendomnens röster i hvilka klingar
en profetisk aning om kristendomen.
I den finnes just det yttrande som
Paulus torde åsyfta i Ap. 17: 28. Se
Poesi, sid. 368.
Klemens af Alexandria, en vidtberest
hednisk filosof, som vid mognare
ålder öfvergick till kristendomen, vardt
presbyter i Alexandria, föreståndare för
dess kateketskola och Origenes’ lärare.
Under förföljelsen 202 flydde han till
Palestina, der han dog omkr. 220. Han
har efterlemnat flera arbeten till
undervisning och uppbyggelse. Denne Klemens
kallas vanligen Kl. Alexandrinus
till skilnad från
Klemens Romanus eller Kl. af
Rom, en af de s. k. apostoliska fäderna,
enligt mångas mening en af de första
biskoparna i Rom, har af ålder betraktats
som författare till ett bref till församlingen
i Korint, se sid. 109. I detta »Klemens’ bref»
tror man sig skönja de romerska anspråken på
öfverhöghet först skymta fram. Jfr Klemens, sid. 242.
Krysippos från Soli i Cilicien, ung.
282–209 f. K., Kleantes’ lärjunge och
utbildare af den stoiska filosofien (sid.
466). Han säges hafva författat 705
arbeten; intet af dem finnes qvar.
Laurentius Petri (d. ä. Lars Pettersson),
den ene af de svenske reformatörerna,
erkebiskop i Upsala 1531, död 1573; den
förnämaste utarbetaren af den svenska
kyrkobibeln, 1526–1541.
Lowth, Robert, 1710–1787, professor i
poesi i Oxford, slutligen biskop i
London, utgaf ett epokgörande arbete
om ebreernas poesi, 1753, samt en
öfversättning af Esaia med anmärkningar,
1778, m. m.
Luther, Martin, född i Eisleben 10
Nov. 1483, munk i Augustinerklostret
Erfurt 1505, professor i Wittenberg
1508, död 18 Febr. 1546 i Eisleben.
Lynch, kapten i amerikanska flottan,
den förste resande som mera fullständigt
undersökte Döda hafvet, se sid. 414 f.
Maneto, en egyptisk prest, som
skref sitt lands historia på grekiska, ett
arbete, hvaraf endast framgent finnas
qvar hos andra författare såsom Josefus
och Evsebius. Se sid. 94.
Martialis från Spanien, en romersk
skald, se sid. 384.
Mattias, kanonikus i Linköping,
dess heliga Brigittas biktfader, död
Stockholm omkring 1350, särskildt
berömd såsom författare till ett
vidlyftigt bibelarbete, s. k.
Konkordantier eller förklarande
omskrifningar af bibeltexten.
Han skref äfven företalet till
Brigittas Uppenbarelser.
Maundeville, John, fransk resande,
bördig från England, 1322–1356.
Maundrell, Henry, engelsk prest
i Aleppo, författare till en resedagbok
från Aleppo till Jerusalem, 1697; gjorde
äfven resor till Evfrat och till Sinai.
Menander, en grekisk skald i Aten,
omkr. 342 f. K., som citeras af Paulus.
Se sid. 369. Af hans omkr. 100 komedier
finnas endast några små stycken qvar.
Niebuhr, Carsten, tysk resande, besökte
Arabien, Syrien, Palestina etc, mellan åren 1770–1780.
Origenes, född i Alexandria 185,
studerade teologi under Klemens
Alexandrinus och bedref samtidigt
filosofiska studier, allt med sådan
flit att han kallades adamantinus,
den diamanthårde. Såsom lärare i
kateketskolan och såsom väldig
dialektiker och försvarare af
kristendomen vann han ett inflytande
som ådrog honom många obehag af biskop
Demetrius i Alexandria. Han drog sig
undan till Cesarea och sedan till Aten.
I förföljelsen under kejsar Decins led
han sådan misshandling af hedningarna,
att han afled af följderna 253. Origenes
författade en ofantlig mängd arbeten
exegotik, textkritik, dogmatik och apologetik.
Märkligast äro hans 4 böcker »de principiis»,
det första försöket till en systematisk
troslära; vidare hans 8 böcker »Contra
Celsumn», ett försvar för kristendomen
mot hedningen Celsus; hans bibliska
kommentarier, samt det stora bibelverket
»Hexapla», innehållande G. T:s text i sex
jemlöpande kolumner, först ebreiska med
eb. bokstäfver, så ebreiska med gr. bokstäfver
och derpå 4 särskilda gr. öfversättningar.
Plato, den grekiska filosofiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
