Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skolan och bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och samtiden, som borde vara skolans resultat, ser man
hos den ungdom, som utgår från skolsalarna, en ifrig
strävan att inpassa alla mötande erfarenheter i abstrakta
kategorier. Vad denna ungdom framför allt saknar, det
är just den äkta bildning, vilken medför en djup humanitet,
ger förmågan att erkänna det goda hos olika tänkande
och att förstå det levande livets mångskiftande företeelser.
Den finske författaren menar naturligtvis icke, att ej
ett visst mått av formell kunskap behöves. Men han vill
flytta större delen av det grammatiska och matematiska
studiet till högre stadier än folkskolans och de övriga,
för allmänbildningen avsedda, läroverkens samt bruka den
sålunda vunna tiden till de ämnen, vilka för
allmänbildningen äga en större betydelse, just emedan
kunskapsstoffet i dessa ämnen snabbare och innerligare ingå de
föreningar med fantasien och känslan, varigenom dessa
ämnen bliva mera verkligt »bildande». Fäderneslandets
språk och litteratur böra sålunda, enligt Vasenius, bli
undervisningens medelpunkt, men behandlade så, att det levande
språksinnet uppövas. Detta kan endast ske genom
känslans och fantasiens hjälp; dessa äro de yppersta
lärare då det gäller att uppnå en god innanläsning, liksom
färdigheten att klart och väl uttrycka sig i tal och skrift.
Därnäst önskar han att historia och naturvetenskap (med
vilka han antagligen tänker sig geografien förenad) skola
varda skolans huvudämnen. Men vid undervisningen i
naturvetenskap bör man icke på detta stadium fördjupa
sig i detaljstudier, utan huvudsakligen sträva att utveckla
iakttagelse och åskådning; uppsöka sambandet mellan
orsak och verkan, samt väcka föreställningen om
naturprocesser och naturkrafter.
Historien lämnar rik näring åt den inre åskådningen
genom bilder ur människans liv under olika tider och ger
tillfällen till »en etisk kategoribildning av mångfaldig art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
