Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skolan och bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt ett uppvisande av förhållandet mellan orsak och
verkan i samhällslivet — således i levande material».
Att litteraturläsningen bör utsträckas även till
världslitteraturen synes mig framgå som nödvändig följd av
författarens tankegång. Under denna förutsättning instämmer
jag till fullo med hans uppfattning: att litteraturen har
samma etiska intresse som historien, samma åskådlighet
som naturvetenskaperna, samma förmåga att odla
förståndet som matematiken: »En av Runebergs karaktärer är
fullt lika logisk som det pytagoreiska teoremet». Men den
förståndsbildning, litteraturen ger, blir verklig först genom
förbindelsen med det levande livet, med fantasien och
känslan — vilket, i fråga om matematiken, icke är möjligt
förr än på de höjder, dit skolplanen icke flyttar lärjungarna.
Jag har här givit denna korta framställning av den
finske författarens åsikter, emedan de även äro mina egna
ända sedan jag började tänka över den erfarenheten: att
bildningsresultaten bliva allt mindre, medan
kunskapsmassorna bliva allt större. För egen del vill jag tillägga
att även om den i hög grad önskvärda ändring, som den
finske författaren påyrkar, bleve verklighet, så är därmed
icke mycket vunnet för allmänbildningen, såvida icke lärarna
frångå den föreställningen att kunskapen inom varje ämne
är det i främsta rummet betydelsefulla, i stället för
bildningen genom varje ämne. Bildningen vinnes endast
genom att lärjungarna fritt få tänka, göra slutsatser och
fälla omdömen; genom att läraren själv förstår att
sinsemellan förbinda de olika kunskapsområdena. Skildringar
av historiska tider och personligheter borde sålunda giva
anledning att framhålla de fall, där dessa blivit ämne för
litteraturen och konsten; med bilden av en bygd borde de
historiska minnen eller estetiska intryck, vilka äro
förenade med densamma, bli framhållna; en dikt, som
uppläses, en fotografi, som förevisas vid teckningen av en tid,
ett landskap, gör ofta framställningen oförgätlig. På dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
