Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skolan och bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tusen andra sätt kan en lärare med rik bildning, och
således även en rik fond av idéförbindelser, försätta
lärjungarnas minne och fantasi, förstånd och känsla i den
livliga växelverkan, vars resultat blir en äkta själsodling,
icke blott döda insikter.
Från allt flera håll klagar man över det nuvarande
skolsystemets brister även när det gäller att förbinda
insikterna med det praktiska livet och att meddela
lärjungarna färdighet i att vid utgången ur skolan finna sig
tillrätta med de hjälpmedel för en fortsatt självbildning,
vilka nutidskulturen i så hög grad erbjuder.[1] Även i
detta avseende är skolundervisningen med dess
inproppningsmetod ett hinder för självverksamheten, en hämsko på
fortbildningsdriften, ett undertryckande av bildningsanlaget.
Jag har hört mer än en erfaren lärare försäkra: att vid
utgåendet ur skolan ha eleverna förlorat såväl förmåga
att tänka som att iakttaga.
Bland de hjälpmedel, självbildningen äger, plägar
man — och med rätt — nämna tidningarna. Men det
gagn de, å ena sidan, verkligen göra bildningen, det
motväga de genom att allt mera vänja människorna från att
läsa böcker. Och detta skulle redan vara till stor skada
för bildningen, även om det innehåll, tidningarna i sin
lättare form erbjöde, vore allt igenom ypperligt. Nu blir
ofta följden den, att pressen mera tjänar obildningens än
bildningens sak. Ty under sin inbördes konkurrentkamp
vinna flertalet tidningar allmänheten genom att
underblåsa dess småaktigaste intressen, dess skandal- och
skvallerlusta. Vad pressen verkar för kulturen blir sålunda en
ren obetydlighet mot vad den skattar åt notiser och alla
slags tillfälliga viktigheter, genom vilka tanke och känsla,
kunskapshåg och fantasi hava lika litet att vinna. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
