Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Zontariff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILLIGARE JÄRNVÄGSRESOR.
Om man vid afståndstariffen 1 stället för kilometer
toge till enhet ett större afstånd t. ex. 10, 15, 25, 50
kilometer eller ännu mer, och beräknade afgiften för
en viss väglängd efter dess antal dylika vägenheter, mul-
tiplicerat med priset för en sådan enhet, samt läte detta
enhetspris utgöra gemensamt porto inom hvarje sådan zon,
erhölles en zontariff, hvilken emellertid hade väsentligen
samma fel som afståndstariffen, nämligen att göra biljett-
prisen för de större afstånden för höga. På detta sätt är
t. ex. den österrikiska zontariffen bildad.
Med namnet zontariff förbinder man dock vanligen
äfven tanken på en för längre resor fallande taxa. Tekniskt
taget torde begreppet zontariff bäst betecknas såsom en
sådan art tariffbildning, vid hvilken man mer eller mindre
bortser från befordringsvägens längd. Så bortser man ju
inom hvarje zon fullständigt från väglängden, och i t. ex.
den ungerska zontariffen har man gått så långt, att den
sista zonen innefattar alla afstånd öfver 225 kilometer,
som sålunda draga samma porto, ;
En zontariff kan naturligtvis uppgöras på oändligt
många olika sätt. Dessa kunna emellertid med afseende
på grunden för deras uppställande fördelas i vissa grupper.
Ett slags zontariff bar redan vidrörts, nämligen det
som användes i Osterrike. Där äro alla zonerna lika breda
och prisen inom alla zonerna lika. Den blir sålunda jämt
stigande och åstadkommer för fjärrtrafiken ingen särskild
lindring. Närtrafiken kan den dock bereda åtskilliga för-
delar framför afståndstariffen, liksom järnvägarnas expedi-
tion och kontroll af persontrafiken genom en sådan torde
kunna betydligt förenklas. ;
Zontariff med fallande skala kan erhållas
a) med lika stora zoner, genom att undan för undan
låta zonprisen minska efter en fallande skala för hela
tariffen (priszoner). En sådan tariff är den Thermeenius-
Söderblomska, som föreslogs vid 1891 års riksdag;
b) med lika stora zonpriser, hvarvid man ökar zonernas
längd i mån af deras afstånd från utgångspunkten (längd-
zoner). Exempel: Herr Johan Johanssons i Noraskog vid
1890 och 91 års riksdagar.
Dessa hufvudslag kunna sedan sammanställas och för-
ändras på olika sätt allt efter det ändamål man vill vinna
med tariffen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
