3 Abendroth—Absolut musik 4 A'bendroth, Her man n, f. 19/1 1883 i Frankfurt a/M, dirigent. Elev av L. Thuille i München var A. 1903 -—04 dirigent vid orkesterföreningen därstädes, 1905—11 kapellmästare i Lübeck (Ver. d. Musikfreunde och Stadttheater), 1911 stadsmusikdirek-tör i Essen, 1915 stadsmusikdirektör i Köln och direktör för konservatoriet (ss. efterträdare till Fr. Steinbach). 1918 blev han generalmusikdirektör, 1919 professor. 1922—23 dirigerade han Statsoperans symfonikonserter. Som dirigent har A. ofta gästat Konsertföreningen i Stockholm, där han blivit mycket uppskattad, särskilt ss. Beethoventolkare. A be'ne pla'cito [-tcitå] (it.) ”efter behag”. A'bert, Hermann, 1871—1927, tysk musiklärd, studerade först klassisk filologi men vände sig sedan till musikvetenskapen (professor i Halle 1919, i Leipzig 1920, i Berlin 1923). Bland hans många märkliga arbeten märkes särskilt Die Lehre vom Ethos in der griech. Musik (1899),W. A. Mozart (bearb. av Jahns Mozartbio-grafi, 1920—21), Die Antike (i Adlers Handb. d. Musikgesch.). ABF seMusikcirkelrörel-s e n. Abgesang [a'pp-] (ty.) se Barform. A bocca chiusa [båkka kio'-] (it.) ”med slutna läppar”, se C o n bocca chiusa. Abraham, Otto, 1872—1926, tysk psykolog och musiketnograf. Bland hans arbeten märkes Das absolute Tonbewusstsein (i SbIM 3 o. 8), Tonsystem und Musik der Japaner (ib. 4) och Sammelb. für vergl. Musikwissen-sch. 1 (1922). A. har även på fonograf upptagit turkisk, indisk, indiansk och siamesisk musik. Abraham, Paul, f. 1892, ungersk komponist, har vunnit stor popularitet genom sina även i Sverige givna operetter Viktorias husar (1930), Blomman från Hawaii (1931) och Bal på Savoy (1932), skickliga och fyndiga fäsörarbeten liksom hans filmmusik. Han har även skrivit orkesterverk (serenad m. m.), en violoncell-konsert och en stråkkvartett och annan kammarmusik. Abrahamsen, Erik, f. 9/4 1893, dansk musikhistoriker, var 1910—13 elev vid konservatoriet och 1910—17 vid universitetet i Köpenhamn, 1921— 22 hos Peter Wagner i Friebourg. 1914 —24 var han organist i Köpenhamn, 1918—21 föreståndare för musikavdelningen vid Kungl. biblioteket, blev 1924 docent och 1926 professor vid universitetet i Köpenhamn. Han har utgivit Élements romans et allemands dans le chant grégorien et la chanson populaire en Danemark (diss. 1923), Den musikaliske Komposition (1927), Den danske Folkevise. A'bränyi, Kornel, 1822—1903, ungersk musikskriftställare, Chopin-elev, var från 1875 professor vid musikakademin i Pest, grundade 1860 Ungerns första musiktidskrift Zené-szeti Lapok, har utgivit en musikhistoria, en harmonilära samt biografiska och folkloristiska arbeten. — Hans son Emil A., 1851—1920, var en uppskattad operalibrettist och fader till Emil A., f. 1882, tonsättare och dirigent, från 1907 hovkapellmästare i Hannover, från 1911 operadirigent i Budapest och sedan 1922 ledare för den av honom själv grundade symfoniorkestern i Budapest, har komponerat operorna Monna Vanna (1907), Paolo och Francesca (1912), Don Qui-jote (1917) och A ve M aria (1922). Absolut gehör, a. tonmedvetande, a. tonminne, förmågan att identifiera tonhöjder utan hjälp av instrument. A. g., vars förutsättningar måste vara medfödda, är långt ifrån ovanligt men kan vara mer 1. mindre utpräglat. Det åtföljer ofta hög musikalisk begåvning utan att dock vara en oundgänglig förutsättning därför. Ej heller behöver a. g. nödvändigtvis vara ett tecken på mu-sikalitet. Hos musiker utan a. g. finnes ofta en förvärvad färdighet att identifiera tonhöjder med tillhjälp av ett utpräglat klangsinne och ett ofelbart relativt gehör. Absolut musik kallas sådan musik, som står fri från inflytanden från andra konstarter och som inte har till uppgift att uppväcka några yttre idéförbindelser. Om det överhuvud taget existerar en musik, som helt kan frigöras från dylika associatio