13 Ahle—:Alard 14 har A. givit egna konserter samt medverkat ss. solist vid orkesterkonserter. Ahle, Joh. Rudolf, 1625—73, tysk komponist av andliga sånger (Dialoge 1648, Thüringischer Lustgar-ten 1657 ff., Neue geistl. Arien 1660 ff.). I svenska koralboken (1939) har en av hans melodier använts till psalmen nr 65 (Jesu namn begynna skall). Hans son Joh. Georg A. (1651— 1706) var organist i Mühlhausen (J. S. Bachs närmaste företrädare) och komponerade världsliga och andliga sånger samt danser och andra instrumentalverk. Ahlström, JakobNiklas, 1805 —1857, tonsättare av operor och sångspel (Alfred den store, Abu Uassan) samt annan scenmusik. Han har även utgivit folkvisesamlingar (tillsammans med P. C. *Boman). -—■ L i 11.: E. Sundström, J. N. Ahlström, STM årg. 21, 1939. Ahnfeldt, Oskar, 1813-1882, sångare och gitarrspelare samt tonsättare av andliga sånger. A. vann stor popularitet som lekmannapredikant och konsertgivare, i vilka egenskaper han verkade 1849—79. Av hans talrika sånger är ännu ett flertal i bruk inom de frikyrkliga rörelserna. Ai'da, opera av Verdi, texten av Antonio Ghislanzoni (sv. övers, av Hjalmar Sandberg), uppf. f. f. g. vid Suezkanalens öppnande i Kairo 24/12 1871, i Stockholm 16/2 1880, 1/1 1944 spelad 395 ggr i Stockholm. Air [är] (fra.), ayre (eng.), a. d e d a n c e, instrumentalform i 2/4- 1. 4/4-takt och rörligt tempo (något hastigare än allemande). A. är vanlig i 1600-talets danssviter men förlorar under 1700-talet sin danskaraktär och blir liktydig med en instrumental *aria. — Litt.: T. Norlind, Zur Gesch. der Suite, SbIMG VII (1906). A iss, den med ett *kromatiskt halv-tonssteg höjda tonen a, vid *tempere-rad stämning samma ton som b, vid *pythagoreisk stämning 24 *Cent, d. v. s. ca 1/4 halvtonssteg högre. Akademi (efter Platons filosof-skola i Aten) kan beteckna dels sällskap för odling och understöd av vetenskap och konst (musikaliska a.-er bl. a. Academia dei Filarmonici i Bo-logna, Academia degli Arcadi i Rom, Oskar Ahnfeldt. Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm), dels konsert- (Academy of ancient music i London 1710—92, Singakademie i Berlin och andra tyska städer m. fl.) 1. operaföretag (Acadé-mie royale i Paris under Lullys ledning, Royal academy i London under Händeis) och dels undervisningsanstalter för konst och i synnerhet för musik (Royal academy of music i London, Akademie der Tonkunst i München, Staatl. Akademie für Kirchen-und Schulmusik i Berlin). Under 1700-talet var a. en vanlig benämning för offentliga musikaliska framföranden (alltså detsamma som konsert). I Sverige var a. tidigare den populära benämningen på Musikaliska akademins konservatorium (numera musikhögskolan). Akusthk (fr. gr.) ”läran om ljudet”. Den musikaliska a.-en upptar närmast läran om tonerna, deras sammansättning (se Övertoner), klangfärg, sättet för deras frambringande (röstfysiologi och instrumentlära), deras höjdförhållande till varandra (*tonbestämning) och *naturtonerna ss. grundval för flerstämmigheten (se Harmonilära, Harmoni k. -— Litt.-. J. Jeans, Välljud och missljud (sv. övers. 1942). Alard [ala'r], Delphin, 1815— 88, fransk violinist, var elev av Habe-neck vid konservatoriet i Paris, där han 1843—75 var violinprofessor samt