15 cTAIayrac—Albrici 16 från 1858 konsertmästare vid konser-vatorieorkestern. Till hans elever hörde bl. a. Sarasate. Han har givit ut Maltres classiques med violinsonater från Corelli till Baillot. cTAIayrac se Dalayra c. Albéniz [-if>], I s a a c, 1860—1909, spansk tonsättare av impressionistisk riktning. Som sexårigt underbarn gjorde han vidsträckta turnéer men fortsatte sina studier vid konservato-riet i Bryssel, där bl. a. Gevaert var hans lärare. A. var en av sin tids främsta spanska pianister. Hans tidigaste kompositioner var också huvud- Zådor i Wien i komposition och dirigering. A. har konserterat över hela Europa (i svensk radio 1943). Albe'rti, Domenico, ca 1717— 1740, italiensk tonsättare, pianist och sångare. A. blev genom sina klaver-sonater en av den nya klaverstilens första företrädare. Jfr Alberti-basar. Alberti basar, för den nya * instrumentalstilen karakteristiska brutna ackord, särskilt i klaversatsen. I wien-klassikernas mera konstnärliga piano-stil förekommer a. huvudsakligen vid orgelpunktartade bildningar: Albertibasar. sakligen ägnade pianot. Bland hans verk märkes pianosviterna Iberia och Catalonia (som även förekommer i orkesterversion) samt en rad operor. Sin största betydelse har A. ss. en av grundarna av den nationella romantiken i Spanien. Alberich, barytonparti i Wagners scenfestspel *Nibelungens ring. Albert, Ferenc von, f. 1918, ungersk violinist, kom vid 3 år till musikskolan i sin hemstad Györ, studerade till 1934 vid konservatoriet i Budapest och var senare elev till Jenö Isaac Albéniz. A.-na har uppkallats efter D. *Alberti. Albino'ni, T o mm a so, 1674— 1745, venetiansk violinist och kompositör, skrev talrika, numera glömda operor, men lever som skapare av violinkonserter och -sonator, av vilka flera utkommit i nyupplagor. J. S. Bach har vid tre tillfällen använt temata av A. för fugering. Albrechtsberger, Joh. Georg, 1736—1809, österrikisk tonsättare och teoretiker. Även om hans talrika kompositioner (mässor, symfonier, kammarmusik samt klaver- och orgelverk) icke har förmått hålla sig levande liksom hans teoretiska arbeten numera endast har lärdomshistoriskt intresse, har han gått till musikhistorien som Beethovens lärare (från 1794). Albrici [-bri'tci], Vincenzo, 1631 —1696, italiensk tonsättare. Tidigare verksam i Stralsund, Dresden, Neu-burg och London samt 1652—54 i drottning Kristinas tjänst i Stockholm blev han 1666 som efterträdare till *Schütz hovkapellmästare i Dresden, 1681 thomaskantor i Leipzig och 1682 kyrkokapellmästare i Prag. Ett stort antal av hans verk finns förvarade i UUB. Av dessa har ett ”Fader vår”, den första körkompositionen till svensk text, samt andra vokal- och instrumentalverk uppförts i svensk radio.