43 A quatre mains—Arenskij 44 Anton Stepanovitj Arenskij. Ä quatre mains [sv. utt. [-akattre-mä/ng]-] {+akattre- mä/ng]+} (fra.) ”med fyra händer”, spel av två pianister vid samma instrument. Ä quatre voix [a ka'ttrö voa'] (fra.) ”för fyra röster”, för fyra stämmor. A quattro voci [vå'tèi] (it.) ”för fyra röster”, för fyra stämmor. Arabers och persers musikteori skilde sig från den antika grekiska därigenom, att de inte fick sin tonbestämning genom uppdelning av en sträng utan tvärtom genom strängförlängning (messel), varigenom man fick en nedåtgående naturtonserie (två stränglängder = underoktav, tre = underduodecima etc.). Man stannade därvid inte heller som pythagoré-erna vid fjärde naturtonen 1. som Didymos vid sjätte, utan man fortsatte ända till 46:e naturtonen, varigenom man kunde nå intervaller mindre än 1/2 halvtonssteg. Ur detta tonrika system använde man 16 18-stegiga urvalsskalor. Gentemot dessa har man visserligen sökt hävda det *pythago-reiska systemet (Alfarabi under 900-talet) men utan resultat, dock segrade under 1300-talet hos perserna den västerländska 12-tonskromatiken. — Arabernas viktigaste instrument är *lutan, som nådde Europa över det mosarabiska Spanien liksom stråkinstrumentet *rebec, som blev en av förformerna till våra stråkinstru ment. Vidare förekommer långflöjter och cittror (kanün). — Litt,: G. Pesenti, Canti sacri e profani, danse e ritme degli Ar abi (1931); J. Ribera y Tarragö, Music in ancient Arabia and Spain (1929); R. Lachmann, Musik des Orients (Jedermannsbücherei 1928); H. G. Farmer, A history of Arabian music to the 13 century (1929); J. Rouanet, La musique arabe (Lavignacs Encyclopédie de la musique, 5, 1922). A'rcadelt, Jakob, 1514—1557, (troligen) nederländsk tonsättare verksam i Florens och Paris. A. var en av sin tids mest namnkunniga madrigalkomponister. Av hans verk åtnjuter fortfarande den sköna madri-galen II bianco e dolce cigno popularitet. Arca'to (it.) (spela) med strå-ken(!). Arco (it.) ”båge”, stråke; (c o 11’) a., (spela) med stråken. Arco-kvartetten bildades 1933 med Åke Johnson som primarie, Inge Möller och senare Tage Lundgren som sekundviolinist, Percy Engborn som altviolinist och Gunnar Rudberg som violoncellist. Utom i Stockholm har A. konserterat i Skåne och Danmark samt i radio. Arde'nte (it.) glödande. Ardi'ti, L u i g i, 1822—1903, populär italiensk kompositör, var från 1846 kapellmästare i Havanna, New York, Konstantinopel och Petersburg och från 1858 i London, varifrån han som gästdirigent företog resor i Europa och Amerika. Han har komponerat 3 operor, orkesterverk m. m. och nådde stor popularitet med sina koloraturvalser Parla! och II bacio. 1896 utgav han sina memoarer My remini-scences. Are'nskij, Anton Stepanovitj, 1861—1906, rysk tonsättare, var 1879—82 elev vid konservatoriet i Petersburg (*Rimskij-Korsakov i komposition) och blev 1883 lärare i komposition vid konservatoriet i Moskva men flyttade 1895 över till Petersburg som dirigent för hov-sångarkapellet. Han har i moderat rysk stil skrivit operor och annan scenmusik, en balett, 2 symfonier, pianokonsert, violinkonsert, kammar