Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bach, släkt
- Bach, Johann Christian
- Bach, Wilhelm Friedemann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Bach
64
Johann Christian Bach. Mäln. av G. Mathieu
omkr. 1754. Preuss. Staatsbibl., Berlin.
nämndes son Ambrosius B. blev
fader till J o h. C h r i s t o p h i
Ohrdruf, J o h. Jakob (oboist, som
följde med Karl XII:s armé i Polen
och dog 1722 ss. kgl. kammarmusiker
i Stockholm) samt Johann
Sebastian *B. Av dennes söner med
Maria Barbara B. kom Wilhelm
Friedemann *B. i Halle, P h i
-lipp Emanuel *B. i Berlin och
Hamburg och J o h. G o 11 f r. B e r n h. B.
likaväl som sönerna med Anna
Magdalena Wülken J o h. C h r i s t o p h
B. i Bückeburg och J o h.
Christian *B. i Milano och London att
spela en stor musikhistorisk roll. Joh.
Sebastians ende manlige
efterkommande i andra led var Wilhelm
Friedrich Ernst B., son till
Bückeburg-B., framstående pianist och
organist.
Bach, Johann Christian, 1735
—1782, ”Milano”- 1. ”London”-B.
Efter faderns död studerade han för
brodern Philipp Emanuel B. och blev
1754 kapellmästare hos greve Litta i
Milano. Av denne erhöll han ledighet
och medel till kontrapunktiska studier
hos padre Martini. Han övergick
under denna tid till katolicismen och
anställdes 1760 ss. domkyrkoorganist
i Milano. 1762 flyttade han över till
London ss. drottningens kapellmästare
och lade här även grunden till de över
hela den musikaliska världen bekanta
Bach-Abel-konserterna. I sina verk
ansluter sig B. helt och hållet till den
nya instrumentalstilen, för vars
utveckling B. fick den allra största
betydelse. Han upptog Mannheimskolans
formprinciper med inom sonatformen
starkt kontrasterande temata men
förlänade samtidigt den nya stilen en
melodikens sötma och harmonikens
flödighet som ingen tidigare före
Mo-zart. För denne, med vilken han stod
i personlig förbindelse under Mozarts
Londonbesök (1764), blev han av stor
betydelse som den förste tillämparen
av det *”sj ungande allegrot” i
sonatformen. Hans produktion är mycket
rik och upptar 11 italienska och en
fransk opera, oratorier, kantater och
annan vokalmusik. Av betydelse för
eftervärlden är hans
instrumentalmusik (symfonier, uvertyrer,
konserter och kammarmusik).
Bach, Wilhelm Friedemann,
1710—1784, Joh. Sebastian B:s äldste
son, skrev dels orgelverk och
kantater i faderns stil, dels orkesterverk
och kammarmusik i den nya
*instru-mentalstilen. Han var sin faders
gunstling men en oförbätterlig
bohème-natur, som knappast infriade de löften
hans rika begåvning gav. Han var
organist i Dresden 1733—47 och i
Halle 1747—64 samt levde sedan utan
fast anställning bl. a. i Leipzig,
Braunschweig och Göttingen och av-
Wilhelm Friedemann Bach.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0040.html