63 Bach 64 Johann Christian Bach. Mäln. av G. Mathieu omkr. 1754. Preuss. Staatsbibl., Berlin. nämndes son Ambrosius B. blev fader till J o h. C h r i s t o p h i Ohrdruf, J o h. Jakob (oboist, som följde med Karl XII:s armé i Polen och dog 1722 ss. kgl. kammarmusiker i Stockholm) samt Johann Sebastian *B. Av dennes söner med Maria Barbara B. kom Wilhelm Friedemann *B. i Halle, P h i -lipp Emanuel *B. i Berlin och Hamburg och J o h. G o 11 f r. B e r n h. B. likaväl som sönerna med Anna Magdalena Wülken J o h. C h r i s t o p h B. i Bückeburg och J o h. Christian *B. i Milano och London att spela en stor musikhistorisk roll. Joh. Sebastians ende manlige efterkommande i andra led var Wilhelm Friedrich Ernst B., son till Bückeburg-B., framstående pianist och organist. Bach, Johann Christian, 1735 —1782, ”Milano”- 1. ”London”-B. Efter faderns död studerade han för brodern Philipp Emanuel B. och blev 1754 kapellmästare hos greve Litta i Milano. Av denne erhöll han ledighet och medel till kontrapunktiska studier hos padre Martini. Han övergick under denna tid till katolicismen och anställdes 1760 ss. domkyrkoorganist i Milano. 1762 flyttade han över till London ss. drottningens kapellmästare och lade här även grunden till de över hela den musikaliska världen bekanta Bach-Abel-konserterna. I sina verk ansluter sig B. helt och hållet till den nya instrumentalstilen, för vars utveckling B. fick den allra största betydelse. Han upptog Mannheimskolans formprinciper med inom sonatformen starkt kontrasterande temata men förlänade samtidigt den nya stilen en melodikens sötma och harmonikens flödighet som ingen tidigare före Mo-zart. För denne, med vilken han stod i personlig förbindelse under Mozarts Londonbesök (1764), blev han av stor betydelse som den förste tillämparen av det *”sj ungande allegrot” i sonatformen. Hans produktion är mycket rik och upptar 11 italienska och en fransk opera, oratorier, kantater och annan vokalmusik. Av betydelse för eftervärlden är hans instrumentalmusik (symfonier, uvertyrer, konserter och kammarmusik). Bach, Wilhelm Friedemann, 1710—1784, Joh. Sebastian B:s äldste son, skrev dels orgelverk och kantater i faderns stil, dels orkesterverk och kammarmusik i den nya *instru-mentalstilen. Han var sin faders gunstling men en oförbätterlig bohème-natur, som knappast infriade de löften hans rika begåvning gav. Han var organist i Dresden 1733—47 och i Halle 1747—64 samt levde sedan utan fast anställning bl. a. i Leipzig, Braunschweig och Göttingen och av- Wilhelm Friedemann Bach.