121 Bssiffrad generalbas—Biber 122 kompositionsstudier för Neukomm och komp. 1811 ett sångspel L’héroine Vamour filial, som uppfördes inför hovet. 1813 förberedde han en resa till England men kallades tillbaka till Stockholm för att tillträda en förste-violinistplats vid hovkapellet, blev 1815 konsertmästare, 1822 tillförordnad och 1823 ordinarie kapellmästare efter Du Puy. Denna plats innehade han till 1849. Han fick dock tid att konsertera såväl i Skandinavien som i Tyskland. Vid en konsert i Dresden 1847 tillsammans med sina tre döttrar, Fr e d r i q u e, Ju 1 i a M a t hi 1 -da (1822—1877) och Hedvig Eleonora, alla framstående sångerskor liksom modern Mathilda Charlotta f. Cohn, träffade B. bl. a. Richard Wagner, Reissiger och konsertmästaren Lipinskij, vilka mycket lovordade prestationerna. Även om B. ej hade sin företrädare Du Puys elegans och goda handlag med orkestern, torde han ha varit en av Sveriges solidaste musiker under 1800-talet. Han införlivade bl. a. Weber, Spohr, Spon-tini, Rossini, Auber, Adam, Meyerbeer med operans repertoar. Som tonsättare lär B. ha varit en gedigen tekniker men hans verk är nu fullständigt glömda. En fullständig kompositions-förteckning återfinnes i T. Norlinds Allmänt musiklexikon 1916. — Litt.: A. Lindgren, Svenska hovkapellmästare och SMT 1882 nr 13 och 14. Besiffrad generalbas se Generalbas. Besättning, antal och typ hos de medverkande stämmorna i ett verk. Man kan indela besättningstyperna i vokal- och instrumentalb. och solistisk och korisk (flerfaldig). Se vidare E n -s e m b 1 e, K ö r, K a m m a r m u s i k, Orkester. Beydts, L o u i s, f. 1895, fransk kompositör, har komponerat operetterna Moineau och Les canards mandarins, buffaoperan Le 8. a. D. M. P. och den kinesiska legenden Le voyagc de Chon-Li (de båda sistnämnda till texter av Sacha Guitry). En orkestersvit Genom Paris har uppförts i svensk radio. Beyron [bä'j-], Einar Oscar, f. 24/2 1901, tenor, hovsångare, debute- Einar Beyron. rade 1924 vid Kungl. Teatern efter studier för John Forsell. B. har sedan 1926 varit knuten till operascenen och har med största framgång sjungit ett synnerligen stort antal krävande partier, sådana som Romeo i Romeo och Julia, Cavaradossi i Tosca, Rodolphe i Bohème. Hans temperamentsfulla spel kom t. ex. vid tolkandet av Des Grieux i Manon Lescaut till sin fulla rätt. — G. m. Brita Hertzberg. Bibelrega'l, liten orgel med tungstämmor, som kan läggas tillsammans som en bok. B. var vanlig under 1500-till 1700-talen. Biber, Heinrich Ignaz Franz (von Bibern), 1644—1704, tysk violinist, troligtvis elev av J. H. Schmelzer, verkade vid de furstbiskop-liga hoven i Kremsier och Olmütz, från 1670 i Salzburg (1680 vice-kapellmästare, 1684 kapellmästare, 1690 adlad av kejsaren). B., som var generalbastidsålderns märkligaste violinist, har komponerat talrika so-nator, ofta med program ur den bibliska historien, därav 15 solosonator ”till förhärligande av de 15 mysterierna ur Marias liv” (c:a 1675, DTÖ 12,2, praktisk uppl. av R. Reitz). Hans violinverk är anmärkningsvärda även genom den ofta föreskrivna omstämningen (scordatura). Utom ovan nämnda verk har B. utgivit Harmonia artifiosa-ariosa (triosonator), 8 vio-