187 Cesti—Chemin-Petit 188 ning 24 *Cent, cl. v. s. ca 1/4 halvtons-steg, lägre. Cesti [tc-] Mar c’ Antonio, 1623—1669, venetiansk operakompositör, blev efter att ha varit kyrkomusiker och påvlig sångare i Italien (minoritbroder) kejs. vicehovkapell-mästare i Wien (1666—69). Han har komponerat mer än hundra operor. C. ”var en av sin tids mest lysande talanger men ett offer för tidsandans litterära smak. Hans stil utmärkes av sin veka, nästan kvinnliga och kroma-tiska lin jef öring med långt utspunna melodier, som vunno alla åhörares hjärtan, och sin betoning av de lyriska elementen. Största framgången rönte operorna La dori (1661) och II pomo d’oro (1667)” (C.-A. Moberg). Chabrier [/abrie'], Alexis Emanuel, 1841—94, fransk kompositör i förimpressionistisk stil, ämbetsman, stod i nära förbindelse med kretsen omkring C. Franck. Bland hans kompositioner har särskilt orkesterrapso-din Espagna vunnit stor popularitet. Han har också skrivit flera operor. Chaconne [/akå'nn] (fra.), Ciaco-na (it.), dans i 3/4-takt och gravite-tiskt tempo (rytmiskt påminnande om *sarabanden). Karakteristiskt för c. är att den (liksom *passacaglian) är uppbyggd i variationsform över en basso ostinato. Litteraturens mest bekanta c. är slutsatsen i Bachs *partita för soloviolin i d-moll (”Bachs Chaconne”). Chadwick [tcä'dd-], George, 1854 —1931, nordamerikansk tonsättare, studerade bl. a. i Leipzig 1877—79 (Reinecke, Jadassohn och Rheinberg-er), och verkade senare ss. organist och kompositionslärare samt direktör vid konservatoriet i Boston. C. har i klassicistisk-romantisk stil komponerat orkesterverk (symfonier, uvertyrer, sviter etc.), kammarmusik (bl. a. 5 stråkkvartetter), körverk samt orgel-och pianostycken. Chalumeau se Skalmeja. Chantant [/ätä'] (fra.) sjungande, sångbar; caf é c. musikkafé, varieté. Chanterelle [JäträTl] (fra.), e-strängen på violin. Chanteur, chanteuse [/ätö'r, -ö's] (fra.) sångare, sångerska. Chant sans paroles [/a säparå'll] (fra.), Lied o h n e Worte (ty.) ”sång utan ord”, under romantiken vanlig benämning på litet instrumentalt karaktärsstycke. Jfr Bagatell, I m p r o m p t u, Moment m u s i c a 1, Novellett. Charleston [tca'lstån] (efter staden C. i South Carolina, U. S. A.), amerikansk dans av jazztyp i 2/2-takt och måttligt tempo (96 räkneenheter i minuten). Karakteristisk för dess rytm är en antecipering av taktens ”tvåa”. C. uppträdde tidigast i negerrevyer ca 1922 men kom 1926 till Europa som modedans. Charpentier [/arpätje'], Gustav e, f. 25/6 1860, fransk kompositör, elev av bl. a. Massenet, komponerade i anslutning till den litterära naturalismen en opera i modern arbe-tarmiljö, Louise (1900), som med stor framgång givits över hela Europa (även i Sverige). Han har också komponerat orkestersviten Impressions diltalie (1890), ett lyriskt drama Julien (1913) och har tonsatt Baude-laires Fleurs du mal och andra sånger med orkester och piano. •— Litt.: Marc Delmas, G. C. et le lyrisme frang. (Paris 1931). Chausson [/åså'], Er ne st, 1855 •—1899, fransk kompositör i förimpressionistisk stil, studerade vid Paris-konservatoriet hos ^Massenet och C. *Franck och gällde som den sistnämndes bästa elev. Av hans verk har Poème (1896) för violin och orkester kommit att tillhöra den violinistiska standardrepertoaren. Han har även skrivit en symfoni (1890), pianotrio, pianokvartett, körverk med orkester, motetter, sånger och klaverstycken samt scenmusik. — Litt.: C.-häfte i Revue mus. (nov. 1925). Chemin-Petit [/ömäpöti'], Hans, f. 1902, tysk tonsättare, studerade violoncell hos H. Becker och komposition hos P. Juon och är sedan 1929 lärare i musikteori vid statsakade-min för kyrko- och skolmusik i Berlin. Han har skrivit en violoncellkonsert (1932), en sinfonietta (1932), kammaroperor och annan scenmusik, kammarmusik (däribland 2 stråkkvartet