201 Con—Concertato 202 Fugtemata (dux) med svar (comes) och fria kontrapunkter. Con [känn] (it.) med, i föredrags-beteckningar t. ex. con a b b a n d o' -n o med hängivenhet; conaffetto med känsla; con afflizio'ne med sorg, sorgset; con allegre'zza med glädje; con amo're med kärlek, av hjärtans lust; con a' n i m a med själ, själfullt; con bocca c h i u s a ”med slutna läppar”, ett i kör (särskilt manskör) vanligt sångmaner med instrumental effekt; con c a 1 o'r e med värme; con d e 1 i c a t e'zz a med smak, ”delikat”; con d i s c r e -z i o' n e med urskillning, diskret; con disperazio'ne förtvivlat; con dolcezza med mildhet, milt; con dol o' re med smärta, vemodigt; con duo' lo med smärta, med vemod; con espressio' ne med (starkt) uttryck; con festivitå med festlig stämning; con fierezza med vildhet, häftigt; con forza med kraft; con fr etta med hast, i hastigt tempo; con fuo'co med eld, eldigt; con g a r b o med behag; con grandezza med värdighet; con gr avita med behag; con g r a' z i a med behag; con gusto med smak; con i'mpeto med våldsamhet, con leggerezza med lätthet; con mano destra med höger hand (vid pianospel); con mano sinistra med vänster hand (vid pianospel); con mot o ”med rörelse”, livligt; con sentimento med känsla; con sordino med ”dämpare”, sordin; con s p i r i t o ”med ande”, själfullt; con tene-r e'z z a ”med ömhet”; con t r i s -te'zz a med vemod; con v a r i a -z io' n i med förändringar, se Variation och Variationsform; con vig o're med kraft; con v i -v e' z z a med livlighet; con z e 1 o med iver. Conce'ntus, i den gregorianska sången (i motsats till *accentus) självständiga melodiska bildningar till texterna i *antifoner, *responso-rier, *hymner och *sekvenser. Termen är numera föråldrad. Concerta'to [kåntcär-], c o n c e r -