Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Cosi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Cosi fan tutte—Couperin
208
Alfred Cortot.
utgivit ett urval La musique fran~
qaise de piano (I 1930, II 1932) samt
liar utom pianokompositioner av
De-bussy, Chabrier, Franck, Fauré m. fl.
även reviderat Chopins Études och
Préludes.
Cosl fan tutte (Troheten på
prov), opera av Mozart, texten av
Lorenzo *Da Ponte (sv. övers, av
Niklas Joachim af Wetterstedt), uppf.
f. f. g. i Wien 26/1 1790, i Stockholm
14/5 1830.
Courante [korä't] (fra., it.
cor-rente), springdans från 1500-talets
mitt, som under 1600-talet upptogs i
sviten ss. efterdans till allemanden.
Den går alltid i tretakt och hastigt
tempo men kan f. ö. ha nästan vilken
rytmisk typ som helst. Redan vid
1700-talets början skilde man mellan
hastig (notex. övre raden) och
långsammare c. (undre raden).
Couperin [koprä'], fransk
musikerfamilj, av vilka må nämnas de tre
bröderna Louis C. (1626—1661),
Franc ois C. 1’ainé (d. 1703, elev
av Chambonnières) och Charles C.
(1638—1679), organister vid kyrkan
St Gervais i Paris (den förstnämnde
även violinist hos Ludvig XIII) och
kompositörer (Louis efterlämnade i
manuskript verk för clavecin, Francois
skrev bl. a. Pièces d’orgue consistantes
en deux messes m. m.). Francois’ son
Nicolas C. (1680—1748) var även
organist vid St Gervais liksom sin son
Armand Louis C. (1725—1789),
som dessutom var kungl. hovorganist
vid Sainte Chapelle, St Barthélemy,
Ste Marguerite och en av de fyra
organisterna vid Notre dame. Hans
maka Elisabeth Antoinette
C. (f. Blanchet) var en utmärkt
clave-cinist och organist. Av deras två
söner Pierre Louis C. (d. 1789)
och Francois Gervais C. (d.
efter 1823) biträdde den förre sin
fader i hans många ämbeten, den
senare (som organist och kompositör
minst betydande) övertog sin faders
alla anställningar.
Familjens rykte har dock främst
gått till eftervärlden genom Charles’
son Francois *C. (le grand)
och dennes båda döttrar, Marianne
C., som tog slöjan och blev organist
vid klostret i Montbuisson, och
Marguerite, kammarclavecinist hos
Ludvig XIV och musiklärare vid
hovet. — Litt.t J. Tiersot, Les C. (i
Les maltres de la musique, 1926); Ch.
Bouvet, Une dynastie de musiciens
francais: Les C. (1919); H. Quittard,
Les C. (1913); ang. Louis C.: A.
Pirro, L. C. (i La revue musicale 1920
och 1921); ang. Francois C. 1’ainé:
A. Pirro, F. C. (i Tribune de Saint
Gervais, 1903).
Couperin, Francois (le grand),
f. 10/11 1668, d. 12/9 1733, den störste
av alla franska clavecinister och
märklig kompositör för sitt
instrument, den mest betydande medlemmen
av familjen *C., blev efter sin faders
(Charles C: sj död elev av dennes
efter-följare vid St Gervais Jaques
Thome-lin, var från 1693 hovclavecinist och
lärare för de kungl. prinsessorna samt
efterträdde sin farbroder Francois C.
1’ainé som organist vid St Gervais
1698. — C. är jämte Domenico
Scar-latti den galanta instrumentalstilens
och den musikaliska rokokons
skapare. Hans clavecinstil är direkt
utvunnen ur lutspelet men kanske även
i viss mån ur den engelska
virginal-stilen med dess rika prydnadsverk
(agréments). Även om han inte var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0112.html