253 Dostal—Dragspelet 254 Do'stal, N i c o, f. 1895, österrikisk komponist, komponerade först kyrkomusik, men liar sedan han blivit teaterkapellmästare i Berlin övervägande ägnat sig åt underhållningsmusiken, operetter och filmmusik. Double [dobbl] (fra.) figuralvaria-tion, se Variation. Dowland [dauTend], John, 1563 ■—1626, engelsk tonsättare, väckte tidigt uppseende ss. lutenist och bereste i denna egenskap under ungdomsåren stora delar av kontinenten. 1588 blev han baccalaureus i Oxford och 1597 dr mus. i Cambridge men spelade dessemellan vid hoven i Wolfenbüttel, Kassel, Venedig och Florens. 1598— 1606 var han hovlutenist hos Kristian IV i Köpenhamn och återkom senare i samma egenskap till London. Om D. i det allmänna medvetandet har kommit i skymundan för den mångsidigare Byrd och den mera flott virtuos-mässige John Bull, står han framför dessa båda i fråga om innerlighet och rikedom på lyriska stämningar. Hans melodik har ofta tonfall som påminner om den nordiska folkvisans. Av hans verk har flera utkommit i nytryck, bl. a. hans huvudverk The first book of songes and ayres (1597, senaste uppl. 1920 utg. av Fellowes), The second book etc. (utg. i urval av Barclay Squire), solomadrigaler till luta (8 st. utg. av Bruger 1924), danser till luta (Bruger 1925), Lachry-mae (5 st. pavaner m. m. för stråk-instr., 1605, utg. i nytryck 1931), dessutom körmadrigaler i Breitkopf & Härtels madrigalsamling. — Litt.: E. H. Fellowes, The English madrigal composers (1901, s. 307 ff.), W. Barclay Squire, J. D. (Musical Times 1896/97). Draesecke, Felix August Bernhard, 1835—1913, tysk komponist, elev av J. Rietz i Leipzig och Liszt i Weimar, vars vapendragare han var i Neue Zeitschrift für Musik. 1864— 74 var han konservatorielärare i Lau-sanne, kom 1876 till Dresden där han 1884 blev kompositionslärare vid konservatoriet. Han framträdde med symfonier (E-dur op. 25, Sinf. tragica op. 40), kammarmusik m. m., har även skrivit utmärkta läroböcker i musikteori samt var en högt skattad lärare. Gaètano Donizetti. Bland hans elever var även Ruben Liljefors. —■ Litt.: Erich Röder, F. D. (bd. 1, 1932). Dragbasun se Basun. Draghi, Antonio, 1635—1700, venetiansk komponist verksam i Wien från 1658, började sin teaterbana ss. bassångare i Venedig, men blev efter några år som vice kapellmästare 1669 hovkapellmästare hos änkekejsarin-nan i Wien (1673 intendent, 1682 över-kapellmästare). D., som även var en flitig librettist, komponerade 172 operor och 43 oratorier i den under hans tid traditionella konsertoperans stil. — Litt.: M. Neuhaus, A. D. (i Studien zu DTÖ 1, 1913); A. Schering, Geschichte des Oratoriums (s. 135 ff.). Dragonetti, Domenico, 1763—-1846, italiensk kontrabassist, utbildades i Venedig till en av de största företrädarna för sitt instrument som någonsin har funnits. Från 1794 var han verksam i London men besökte också ofta kontinenten och kom 1798 och 1813 i förbindelse med Beethoven. Han skrev kompositioner för sitt instrument, däribland flera konserter. — Litt.: F. Warnecke, Der Kontrabass (1911). Dragspelet, dragharmoni-k a n (folkl. handklaveret) uppfanns 1822 av Fr. Buschmann i Berlin och kallades först handeolin, hade under 1800-talet ytterst begränsade möjligheter till modulation och ackordval