291 Erik—Erotikon 292 Josef Eriksson. 1932 medlem av hovkapellet i första violinstämman. Erik, tenorpartiet i Wagners opera Den *flygande holländaren. Eriksson, Josef, f. 8/12 1872, tonsättare, studerade efter avlagd organist- (1900), kyrkosångar- (1901) och musiklärarexamen (1906) komposition för Ruben *Liljefors, var musiklärare vid småskolelärarinnesemi-nariet i Upsala 1921—31 och är sedan 1935 organist i Mikaelskapellet. E. har som tonsättare begränsat sig till den musikaliska lyriken, antingen han rör sig inom liedens, körvisans, pianostyckets 1. stråkkvartettens form. Här har han skapat sig ett stort uttrycksregister från den djupaste tragik (Cecilia Sandells Vildmarkens sång op. 11,1 och Höst op. 11,2, Frö-dings Världens gång op. 14,2) till det mest uppsluppna skämt (Obstfelders Vaar, op. 38,1), från naturlyriken hos Karlfeldt (4 sånger op. 6) och Ola Hansson (Notturno op. 30) till den enkla visan (C. Fr. Dahlgrens Vackra rosor ska vi plocka) etc. Han har sökt nya uttrycksmedel hos impressionismens och expressionismens företrädare ca 1910 men nådde omkring 20 år senare fram till en förenklad stil (Per Bolinders Guds jord och Guds himmel). Utom ca 200 sånger har E. skrivit ett 30-tal manskvartetter, kör-visor, pianolyrik, en exotisk svit, en sonatin och en sonat för piano, stråk kvartetten Bukolika (även för stråkorkester), stycken för violin och orkester (Air, Svenska danser), Ad tene-bras för stråkorkester m. m. Eriksson, Märta Greta, f. 20/12 1919, pianist, blev som 5-åring elev i K. Wohlfahrts pianoskola, framträdde offentligen f. f. g. vid 11 år med Kon; sertföreningens orkester vid en av musikskolans uppvisningar och medverkade året därpå vid en av Konsertföreningens skolkonserter. Hon har senare studerat för André Peignot i Paris (1939) och för A. Hirzel-Langen-han Berg i Schweiz (1941). E. har väckt uppseende med egna konserter och ss. solist i Rachmaninovs c-moll-och Tjajkovskijs b-mollkonserter. Eriksson, Nils F., f. 3/9 1902, tonsättare, avlade sina examina vid konservatoriet i Stockholm och valdes 1929 till kantor och organist i Matthe-us förs, i Norrköping. 1936 uppförde Konsertföreningen en violinkonsert i g-moll. Han har vidare komponerat solo- och körsånger, en kantat för soli, kör och orkester m. m. Erling, Erik Gustav, f. 19/9 1894, organist och tonsättare, studerade vid konservatoriet i Stockholm, där han avlade sina examina. Han var organist i Tyska kyrkan i Stockholm 1914 —30 och har sedan 1930 samma tjänst i Hedvig Eleonora samt dessutom i Mosaiska församlingen (sedan 1928). Han är sedan 1934 även kapellmästare vid Dramatiska teatern, musiklärare vid högre realläroverket å Norrmalm sedan 1926 och var anställd ss. organist i Konsertföreningen 1928—-40. Som tonsättare har han framträtt med kantater (för Odd Fellow och Frimurarorden), orgelkompositioner (även med orkester), kör- och solosånger. Ernani', opera av Verdi, texten av F. M. Piave (efter V. Hugo) (sv. övers, av G. L. Silfverstolpe), uppf. f. f. g. i Venedig 9/3 1844, i Stockholm 25/5 1853. Ero'ico (it.) hjältemodigt. S i n f o-nia eroica (Beethovens tredje symfoni) ”hjältesymfoni”. Ero'tikon (gr.), kärleksdikt, titel på lyriska karaktärsstycken för piano (hos Emil Sjögren).