Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fidelio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Fidel io—Filmmusik
306
liska utbildning i Prag, Leipzig och
hos V. Lachner i Mannheim, har i
nationell romantisk stil (fastän mindre
utpräglat tjeckisk än Smetana och
Dvorak) skrivit 7 tjeckiska operor,
melodramtrilogin Hippodamia, 3
symfonier, symfoniska dikter (från en av
dessa är det av Kubelik för violin
och piano bearbetade Poème hämtat),
uvertyrer, 2 stråkkvartetter,
pianokvartett, en kvintett för piano, violin,
violoncell, klarinett och horn,
pianostycken och sånger.
FideJio (Leonore), opera av
Beet-hoven, texten av Sonnleithner efter
Jean Nicolas Bouilly (sv. övers, av
Bernhard *Crusell), uppf. f. f. g. i
Wien 20/11 1805, i Stockholm 14/4
1832. F. föreligger i tre olika
versioner, av 1805, 1806 och 1814; den
sistnämnda (i textbearbetning av F.
Treitschke) har blivit den allmänt
vedertagna. Versionen av 1806 (till
vilken Leonorauvertyren nr 3
komponerades) föreligger i en
rekonstruktion av E. Prieger (1905).
Fidla, fidula, fidel, en
kort-giga, som inkom till Europa under
1100-talet och användes av
minnesångarna. ”Halsen var hos fidlan
redan från början skarpt markerad och
kroppen med parallella långsidor. I
motsats till lyran hade den flat
botten och sarger. Den ovala typen med
raka långsidor förändrades snart på
mångahanda sätt genom inbuktningar
på mitten” (T. Norlind i
Musikinstrumentens historia). Jfr Fela.
Field [fild], John, 1782—1837,
engelsk pianist och tonsättaré,
verksam ss. konsertgivare och pedagog (i
Ryssland 1802—32). Av hans tidigare
mycket populära pianokompositioner
blev hans nocturner av betydelse för
Chopin.
Fi'garo, huvudrollen (baryton) i
Mozarts opera *Figaros bröllop och i
Rossinis *Barberaren i Sevilla.
Fi'garos bröllop (Le nozze di
Fi-garo), opera buffa av Mozart, texten
av Lorenzo Da Ponte efter
Beaumar-chais’ komedi Le mariage de Figaro
1785 (sv. övers, av Bernhard
Cru-sell), uppf. f. f. g. i Wien 1/5 1786, i
Stockholm 23/1 1821, 1/1 1944 spelad
492 ggr i Stockholm.
Fidla. Detalj av målning från omkr. 1500.
Figuralmusik (mjtsica figuralis,
lat.) under medeltiden flerstämmig
musik med rytmiskt självständiga
bimelodier.
Figuration, upplösning av en
homo-fon sats, antingen genom
ackordbrytning 1. genom melodiska dissonanser.
Det senare innebär i viss mån en
poly-fonering av satsen.
Filharmonisk (efter gr.)
”harmoni-älskande”, musikälskande, ingår i
namnet på många musikaliska
sammanslutningar.
Filippi'ni, Gini, f. 1902, italiensk
violoncellist, är utbildad i Bologna,
var engagerad vid La Scala i Milano
till 1935, då han kom till Sverige, där
han huvudsakligen varit verksam i
Malmö; han är från hösten 1941
anställd vid Konserthusstiftelsens
orkester. Han har framträtt som solist
i svensk radio.
Filmmusik. Under stumfilmens
första tid (från mitten av
1890-talet, i Sverige från
Stockholmsutställningen 1897) visades bilderna
utan musikalisk beledsagning. Först
inpå det nya århundradet begynte
man ackompanjera filmen med
pianomusik, varvid i bästa fall efter filmen
lämpade stycken improvisatoriskt
sammanfogades till ett slags
pot-purri. Denna f. kunde naturligtvis
förlänas en viss grad av
konstnärlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0161.html