313 Fioritura—Flageolett 314 mästare i Riga, verkade sedan i Paris och London, där han var altviolinist i Salomons kvartett, och uppträdde även som solist på altfiol. Av hans många kompositioner användes fortfarande vid den högre violinundervisningen hans utmärkta 36 Caprices för soloviolin. Fioritu'ra (it.) ”blomster”, koloratur, prydnader. Fischer, Annie, f. 1915, ungersk pianist, studerade vid konservatoriet i Budapest, där Arnold Szekely och Ernst von *Dohnånyi var hennes lärare, blev under konservatorietiden tre gånger innehavare av Liszt-stipen-diet och vid den internationella Franz Liszt-tävlingen i Budapest 1933 första pristagare. Hon har företagit vidsträckta konsertresor i Europa och sedan 1936 ofta gästat Sverige (under andra världskriget har hon varit bosatt i Saltsjöbaden). Fischer, Edwin, f. 6/10 1886 i Basel, tysk pianist, studerade vid konservatoriet i födelsestaden (H. Huber) och sedan 1904 vid Sternsches kon-servatorium i Berlin (M. Krause). Vid sistnämnda anstalt verkade han som lärare 1905—-14. F. är en av samtidens finaste pianister i allvarlig stil (Bach, Beethoven, Brahms). Han har även framträtt som dirigent och som tonsättare av sånger och pianoverk. Fiss, den med ett *kromatiskt halvtonssteg höjda tonen f, vid *tempere-rad stämning samma ton som *gess, vid *pythagoreisk stämning 24 *Cent, d. v. s. ca 1/4 halvtonssteg, högre. Fiss-dur, tonart med fiss som grundton och Fiss-durklangen (fiss-aiss-ciss) som tonika samt sex kors-förtecken vid klaven (för f, c, g, d,a,e). Den rena Fiss-durskalan består av tonerna fiss-giss-aiss-h-ciss-diss-eiss-/ fiss- etc. Fiss-moll, tonart med fiss som grundton och fiss-mollklangen som tonika och tre korsförtecken vid klaven (för f, c och g). Fiss-mollskalan består av tonerna fiss-giss-a-h-ciss-d(iss)' e(iss)-/fiss- etc. Fississ, den med två *kromatiska halvtonssteg höjda tonen f, vid *tem-pererad stämning samma ton som g, vid *pythagoreisk stämning 48 *Cent, d. v. s. nära 1/2 halvtonssteg, högre. Edwin Fischer. Fitelberg, Grzegorz, f. 1879, baltisk-polsk tonsättare, utbildad av Barcewiz och Noskowski vid konservatoriet i Warszawa, har varit verksam som konsertmästare och (fr. 1908) kapellmästare vid filharmoniska orkestern i Warszawa, var 1912 någon tid kapellmästare vid hovoperan i Wien samt 1914—21 dirigent i Ryssland. Från 1923 återtog han sin gamla ställning i Warszawa. F. är en av förkämparna för en modern nationell polsk musik. Han har komponerat orkesterverk (symfonier, symf. dikter m. m.), kammarmusik (violinsonater, pianotrior m. m.), violinkonsert och annan instrumentalmusik. F-klav på notsystemets andra linje (uppifrån) = basklav, på tredje linjen = barytonklav. Se K 1 a v. Flageolett [fla/olä'tt] 1, liten blockflöjtstyp i piccolaläge, noteras i g. Flageolett 2 på stränginstrument höga flöjtartade toner, som erhålles om man löst lägger fingertoppen på en av strängens noder, d. v. s. 1/2, 1/3, 1/4 etc. av strängen. På detta sätt kväves strängens egenton och i stället framträder den överton som uppstår vid noden, d. v. s. överoktaven, -oktavens kvint, -dubbeloktaven, -dubbeloktavens stora ters etc. På violoncellens C-sträng, vars egenton är stora C, kan alltså följande fl.-er utvinnas: c, g, c1, e1, g1, och ännu högre sådana. På en