Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Forss ...
- Fragoletto
- Francesca da Rimini
- Franck, César
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Forss—Franck
326
ling; hans sceniska framställning
utmärktes av charm, smidighet och
temperament. — För svensk sång har F :s
pedagogiska gärning varit av stor
betydelse. Redan 1900—01 var han
lärare i scenisk framställningskonst
vid konservatoriet i Stockholm,
verkade därefter många år vid sidan om
sin sceniska verksamhet som
privatlärare och var slutligen 1924—31
förste lärare i sång vid konservatoriet
samt vid dess operaskola 1936—39.
Han blev hovsångare 1909, professor
musices 1928, överintendent 1931,
ledamot av Musikaliska akademin 1906
och dess vice preses 1939.
Forss, Bertil, f. 26/3 1890,
kon-trabassist, studerade vid
konservatoriet i Stockholm 1911—18 för A.
An-dersen, Stanék och K. Gulbrandsson
samt 1922—23 för Gödecke i Berlin
och är sedan 1914 kontrabassist i
konsertföreningen i Stockholm (sedan
1942 konsertmästare). Han har
framträtt som kammarmusikspelare och
solist på kontrabas med konserter i
Stockholm, Göteborg och Upsala.
Forte (it.) ”starkt”,
nyansbeteckning, förkortas oftast f., i äldre
notskrift Fort.
Fortepiano, i Sverige äldre
benämning på pianoforte.
Forti'ssimo (it.), nyansbeteckning
för ”mycket starkt”, förkortas ff.;
”extra fortissimo” förk. fff.
Fortspinning (ty. Fortspinnung),
den i de "polyfona formerna
(*motet-ten, * fugan m. fl.) samt i den ur dessa
bildade homofona *concertoformen
vanliga melodibildningsprincip, som
från en temakärna spinner vidare och
så småningom ger melodin en
slutgiltig avrundning. I den *nya
instrumentalstilens konsertanta former har
f.-en sin motsvarighet i passageverket.
Forza (it.), kraft; con f. med
kraft.
Forza'to, sforzato,
forzan-do, sforzando (it.), ”forcerat”,
med kraftaccent.
Foster, Stephen Collins, 1826—
1864, nordamerikansk viskompositör,
har lyckats sammansmälta brittiska
melodielement med typiska stildrag
ur amerikanska negersånger till en
amerikansk visstil. Av hans inemot
200 sånger har många blivit folkvisor,
däribland den alltjämt lika populära
Swanee river (Old folks at home). En
samlingsupplaga har utgivits av en
broder till F.: Biography, songs and
musical compositions of S. C. F.
(1896).
Fougstedt [fog-], N i 1 s - E r i c, f.
1910, finländsk tonsättare, var elev
vid konservatoriet i Helsingfors och
debuterade 1934 med en
kompositions-afton. Samma år lärde han dirigering
i Salzburg och fortsatte därpå sina
kompositionsstudier i Italien och 1936
—38 för Max Trapp i Berlin. Han är
anställd ss. lärare vid
Sibeliusakade-min i Helsingfors samt kördirigent
och musikarrangör vid Finlands
rundradio. Han har komponerat en
symfoni (f. f. g. vid musikmässan i
Göteborg 1939) och andra orkesterverk
(sviten Vårvarsel, Elegi, Nyländsk
folkvisa och pianokonsert, uppf. av
Konsertföreningen i Stockholm),
solo-och körsånger m. m.
Foxtrott (eng. foætrot, rävlunk),
amerikansk modedans, kom till
Europa under första världskriget, alltså
före den egentliga jazzen, i vilken den
sedermera uppgick, har allabrevetakt
och ca 108 räkneenheter i minuten,
hade från början starkt punkterad
och synkoperad rytm, som dock så
småningom har utjämnats.
Fra Dia'volo eller Värdshuset i
Terraci'na, opera av Auber, texten
av E. *Scribe (sv. övers, av Bernhard
*Crusell), uppf. f. f. g. 28/1 1830, i
Stockholm 17/5 1833, 1/1 1944 spelad
316 ggr i Stockholm.
Fragoletto, sopranparti i
Offen-bachs operett *Frihetsbröderna.
Francesca da Ri'mini, opera av R.
Zandonai, texten av G. d’Annunzio
(sv. övers, av R. Hyltén-Cavallius),
uppf. f. f. g. i Turin 19/2 1914, i
Stockholm 23/10 1937.
Franck [fräk], C é s a r, f. 10/12
1822 i Liége, d. 9/11 1890 i Paris,
studerade i Liége, senare vid
Pariskonservator iet, verkade 1841—43 i Liége,
senare i Paris, där han innehade olika
organistbefattningar och 1872 blev
Benoists efterträdare som orgellärare
vid konservatoriet. Liksom Bruckner
framlevde F. sitt liv i en borgerlig
miljö som en flitigt arbetande,
skicklig yrkesman, anspråkslös och blyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0171.html