369 Gehör—Geijer 370 I november 1943 förvärvade firman det dä mer än hundraåriga Abr. Hirschs förlag. Sistnämnda förlag uppstod ur Sveriges äldsta, år 1802 grundade musikhandel, Pär Aron Borgs, sedermera Östergrenska Bok- & Musikhandeln, där A. Hirsch anställdes år 1830. I maj 1837 övertog A. Hirsch firman och utvidgade den med musikförlag och instrumenthandel. Musikhandeln övergick 1874 till J. Bagge, som började den sedermera av C. Gehrman övertagna och utvecklade musikförlagsrörelsen, medan A. Hirsch i december 1884 överlämnade sitt förlag till sonen Otto Hirsch (1858— 1945), som 59 år senare sålde förlaget till A.-B. C. G. M. De två för-lagsrörelser, som därmed förenades under C. G. M:s namn och E. Rosenborgs ledning, kunna sålunda båda räkna sina anor från ett gemensamt ursprung, den första egentliga musikhandeln i Sverige. — Litt.: Albert Wiberg, Sveriges första musikhandel (STM årg. 25, 1943). Gehör, förmågan att uppfatta tonhöjder (*”absolut” g.) 1. intervaller (intervall-g. 1. relativt g.). Dessa båda arter av g. kan vara fristående från varandra såtillvida, att ett högt utvecklat relativt g. inte behöver förutsätta absolut g. Geige (ty.), *giga, även den vanliga ty. benämningen på violin. Geijer, Erik Gustaf, 1783—-1847, hävdatecknare, skald och tonsättare, började vid 6 års ålder spela piano, lärde i föräldrahemmet känna verk av Schobert, Boccherini, Haydn och Mozart och fick f. ö. en vårdad musikalisk uppfostran men började först i Upsala (från 1799) att studera musik på allvar, och musikteoretisk utbildning fick han först efter sin disputation (1806). Han kom nu också i personlig beröring med flera av landets bästa musiker ss. *Haeffner, *Crusell och Frigeil, lärde känna Haydns och Mozarts kammarmusikverk liksom Corellis, Händeis och Bachs instrumentalverk. Han bedrev även ordnade kompositionstekniska studier för Frigell. Under vistelsen i England 1809—10 vidgades hans repertoarkännedom. Han hörde oratorier av Händel och Haydn och fick Erik Gustaf Geijer. Målning av Edvard Perséus. Värmlands nation, Upsala. dessutom tillfälle att ytterligare fördjupa sig i Bachs polyfona konst. Äter hemma ägnade han sig åt folkviseupp-teckning, dessutom skrev och tonsatte han sina av Götiska förbundet inspirerade dikter Den siste kämpen, Vikingen och Den siste skalden. Han samarbetade under denna tid livligt med Haeffner, med vilken han hade ingående diskussioner såväl om folkvisor som om koraler. Koralfrågor dryftade han också i detalj med J. O. Wallin. Då han 1816 började sina berömda historiska föreläsningar vid Upsala universitet (professor 1817) kom han in i den musikaliskt inspirerande kretsen omkring Malla Silfverstolpe. För denna krets skrev han solosånger, manskvartetter och kammarmusikverk. Här blev han också bekant med den unge A. F. *Lind-blad, med vilken han och Malla Silfverstolpe företog en resa till Tyskland 1825, där de i Dresden sammanträffade med Weber. De närmaste åren blev musikaliskt synnerligen fruktbringande: en pianokvintett (1825), en stråkkvartett, en duett för piano och violon-cell (1826, förkommen). Det Geijerska hemmet blev nu samlingspunkten för det musikaliska Upsala. Den gamla kretsen glesnade men förnyades med ständigt nya medlemmar (Jenny *Lind, Falkenholmska kvartetten, G. Wenncrberg, J. A. * Josephson m. fl.).