- Project Runeberg -  Bonniers illustrerade musiklexikon /
385-386

(1946) [MARC] Author: Sven E. Svensson, Erik Noreen - Tema: Reference, Music
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glazunov ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

385 Glazunov 386 Glasharmonika, till sin fader piano- och sångpedagogen Christian Hendrik G. (1821— 93) och till N. W. *Gade, var 1915—18 dirigent för Dansk konsertforening samt efterträdde sin fader som direktör för det av honom grundade konservatoriet och ledare för musikpedagogiska föreningen i Köpenhamn. I sina tidigaste verk står han under inflytande av Bruckner och César Franck men fick i sina senare verk en allt starkare nationell inriktning. Av hans 6 symfonier har särskilt nr 5 Sinfonia svastica C-dur op. 59 vunnit uppskattning även i utlandet. För orkester har han vidare skrivit 2 sviter, uvertyrerna En folkefiende och Danmark samt en fantasi för piano och orkester och en oboekonsert. Av hans kammarmusik må nämnas 4 stråkkvartetter, stråksextett op. 15 och pianokvintett op. 35. Han har även skrivit en balett Artemis (1917), talrika pianostycken och sånger. Glazu'nov (fra. Glazounow), Alexander Konstantinovitj, 1865—1936, rysk kompositör, lärde komposition för Rimskij-Korsakov i Petersburg, skrev redan vid 16 år sin första symfoni (uppf. f. f. g. 1882 av Balakirev och 1884 hos Liszt i Weimar), blev 1899 professor i instrumentation vid konservatoriet i Petersburg, för vilken läroanstalt han 1905 blev direktör. Han var även medlem av direktionen för kejs. ryska musiksällskapet. Utgången från den nyryska skolan intog G. en relativt moderat hållning till den nationella ryska stilen och anslöt sig huvudsakligen till samma ”europeiska” riktning inom rysk musik som tidigare Rubinstein och Tjajkovskij 1. senare Rachmani-nov. Ganska träffande har han karakteriserats som en rysk Brahms. Han har i själva verket flera egenskaper gemensamma med denne: den utpräglade formkänslan, innerligheten och den mörka glöden i harmonik och instrumentation. Han skrev för orkester 8 symfonier (1 E-dur, 1882, 2 fiss-moll, 1886, 3 D-dur, 1890, 4 Ess-dur, 1894, 5 B-dur, 1896, 6 c-moll, 1897, 7 F-dur, 1901, 8 Ess-dur, 1912), 5 sviter, 6 uvertyrer, 2 serenader, 1 symfonisk dikt och en rad smärre stycken, 1 violinkonsert a-moll op. 82, 2 pianokonserter (op. 92 och 100), 7 stråkkvartetter (op. 1, 10, 26, 64, 70, 106, 107), stråkkvintett op. 39, kvartett för bleckblåsare op. 38, solostycken för piano, violin, violoncell, valthorn 13. — Musiklexikon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free