397 Godin—Gossec 398 ter, en pianokonsert, tre symfonier m. fl. orkesterverk, körsymfonin Le Tasse (1878), 6 operor, däribland Jocelyn (1888) med den populära ber-ceusen, pianotrior, pianostycken och sånger. — Litt.: M. Cheriot, B. G. (1902). Godin, Carl Johan, f. 25/9 1909, körledare, studerade musikvetenskap vid Upsala universitet (C.-A.Moberg), musikteori (Sven E. Svensson) och sång (Augustin Kock) vid Upsala musikskola, har framträtt som romanssångare och kördirigent, är sedan 1940 vice dirigent för sångsällskapet O. D., har komponerat solosånger och manskvartetter. Goeyens, F e r n a n d, f. 1892, belgisk kompositör, studerade vid konservatoriet i Bryssel (1909 högsta he-derspriset i harmoni), har komponerat det lyriska dramat La robe de deuil (Sorgdräkten, f. f. g. 1921 på flamländska teatern i Antwerpen), fantasi för violin och orkester, violinsonat, pianostycken, sånger m. m. Goldmark, Karl, 1830—1915, ungersk komponist av judisk börd, studerade violin i Wien för Jansa, nådde stor popularitet med sin uvertyr Sakuntala (1865) och operan Drottningen av Saba (Die Königin von Saba, 1875), där han lyckades förena fransk exotism med en av Liszt influerad harmonik och en om Schubert påminnande flytande melodik. Sistnämnda drag kommer starkare fram i hans programsymfoni Länd-liche Hochzeit op. 26, operan Ein Win-termärchen (efter Shakespeare, Wien 1928) och den ännu rätt ofta spelade första violinkonserten a-moll op. 28. G. har skrivit sammanlagt 6 operor, 2 symfonier, 6 uvertyrer, 1 symfonisk dikt, 2 violinkonserter, kammarmusik, pianostycken, körverk och sånger. — Litt.: Otto Keller, K. G. (1901) och självbiografin Erinnerungen aus mei-nem Leben (1922). Gon g (kinesiska), en stor, djupt klingande bronsskiva, som i orkester oftast anslås med en pukstock. Goossens [go'sens], Eugène, f. 23/5 1893, engelsk kompositör av belgisk härstamning, studerade violin 1903 i Brügge och 1906 i Liverpool, var från 1907 elev vid Royal college Eugène Goossens. of music (komposition för Stanford), var 1915—20 dirigent för Sir Thomas Beecham opera company, 1922 vid Co-vent Garden, har verkat som konsertdirigent vid Albert Hall, Queen’s Hall, Leeds Concerts och Hallé Concerts i London samt i Manchester, blev 1923 dirigent för symfoniorkestern i Ro-chester i U. S. A. I sin stil utgår han från impressionismen i Cyril Scotts anda, men har med tiden allt mera vänt sig emot nyklassiska ideal. Han har skrivit impressionistiska pianostycken (Concert study op. 10, Kaleido-scope op. 18, Hommage ä Debussy op. 28 m. m., kammarmusik (violinsonat, stråkkvartetter och verk för olika besättningar), orkesterverk (Sinfonietta op. 34 m. m.), sånger, en balett och en opera (Judith, 1925). Gossec [gåssä'ck], Fr a n g o is Joseph, 1734—1829, belgisk kompositör, blev sedan han varit korgosse i Antwerpen elev hos Rameau i Paris 1751, grundade 1770 de berömda concerts des amateurs, bragte 1773—77 concerts spirituels till en förnyad glansperiod, var senare en av direktörerna vid stora operan, blev 1784 ledare för École Royal de chant och blev sedan denna institution utvidgats till konservatorium en av dess inspektörer (1795), tills han 1815 av åldersskäl trädde tillbaka. G. var en av de första som odlade den nya instrumentalstilen i Frankrike och