493 Hovkapellist—Hult 494 vägande en vokalensemble. — L i 11.: T. Norlind och E. Trobäck, Kungl. hovkapellets historia (1926). Hovkapellist, medlem av ett hovkapell. Svenska hovkapellister får efter vissa tjänsteår titeln Kungl. Kam-marmusicus. Hovkapellmästare, ledare av ett hovkapell, i Sverige hederstitel, som av konungen förlänats åt kapellmästare vid Kungl. Teatern. Sedan svenska hovkapellet knöts till Kungl. Teatern 1773 har följande kapellmästare haft titeln h.: F. A. Uttini, J. M. Kraus, G. J. Vogler, J. C. F. Haeffner, J. N. Eggert, J. H. Küster, E. Du Puy, J. F. Berwald, J. G. B. Foroni, I. Lach-ner, L. Norman, J. Dente, 0. Nord-qvist, A. Järnefelt (fr. 1911, fr. 1923 l:ste h.), A. Wiklund (fr. 1923), N. Grevillius (fr. 1931) och L. Blech (fr. 1926). — L i 11.-. A. Lindgren Svenska hofkapellmästare (1882). Hu'bay, Jenö, 1858—1937, ungersk violinist, pedagog och komponist, fick sin grundläggande utbildning för sin far, den betydande violinisten Karl H. (1828—85), fortsatte sina studier 1873—76 för Joachim, konser-terade med stor framgång från 1876, blev 1882 violinprofessor vid konservatoriet i Bryssel och från 1886 i Budapest, där han efterträdde sin fader, var 1919—34 konservatorie-direktör i Budapest, var även prima-rie i H.-kvartetten (med Popper som violoncellist). Bland hans elever märkes flera bland samtidens främsta violinister (Vecsey, Szigeti, Eldering, Arånyi, Telmånyi, Erna Rubinstein m. fl.). Som tonsättare framträdde han med 4 symfonier, 4 violinkonserter och talrika smärre orkester- och violinkompositioner, kammarmusik (bl. a. 9 violinsonater), sånger och 6 operor, däribland Der Geigenmacher von Cremona (med det populära violinstycket Hejre Kati). Huberman(n), Bronislaw, f. 19/12 1882, polsk violinist, var elev av Michalowicz i Warszawa, Lotto i Paris och från 1892 av *Joachim i Berlin, uppträdde som underbarn bl. a. i Brahms’ konsert under mästarens egen ledning, var tills han för några år sedan råkade ut för en flygolycka på väg från Australien en av sam- Bronislaw Huberman(n). tidens märkligaste violinister (i Stockholm f. f. g. 1910). H. ägnar sig numera åt dirigering och har dessutom hållit talrika föredrag om världsfreden. Han har skrivit Aus der Werk-statt des Virtuosen (1912). Hucbald, 840—930 1. 932, prästvigdes 880, var munk i klostret Saint Amand vid Tournai, författare till avhandlingen De harmonien institu-tione, som är av stor betydelse för vår kännedom om den tidigaste flerstäm-migheten och notskrifterna. Han torde däremot icke som man tidigare har ansett vara författare till Musica enchiriadis. — L i 11.: H. Müller, H:s echte und unechte Sehriften (1884). Hugenotterna (Les huguenots), opera av Meyerbeer, texten av E. Scri-be och Émile Deschamps (sv. övers, av Per Westerstrand), uppf. f. f. g. i Paris 29/2 1836, i Stockholm 10/5 1842, 1/1 1944 spelad 184 ggr i Stockholm. Hullström, Dagmar Sylvia, f. 4/5 1907, konsertsångerska (mezzo), har studerat för Britta von Vegesack 1932 —35 och Julia Claussen 1936 och uppbar Kristina-Nilssonstipendiet 1934 —36. Hon har framträtt som romanssångerska i Stockholm, Göteborg och landsorten samt i radio. Hult, John Ivar Gideon, f. 29/11 1899, organist, avlade sina examina vid konservatoriet i Stockholm och verkar sedan 1928 som organist i