497 Hunding—Hülphers 498 Greta (Hänsel und Gretel, texten av H:s syster Adelheid Wette, ursprungligen avsedd för den trängre familjekretsen men senare omarbetad till en genomkomponerad opera, formellt anslutande till det Wagnerska musikdramat). Hans senare verk — melodramen Die König skinder (1898, omarbetad till opera 1908), den komiska operan Die Heirat wider Willen (1905), vartill kommer Die Marketen-terin (1914) och Gaudeamus (1919), scenmusik till sagospelet Dornröschen (1902), Aristofanes Lysistrate (1908) och till Shakespeares Vintersaga, Stormen, Trettondagsafton (1907), Köpmannen från Venedig (1905), Maeterlincks Fågel blå (1910) och till Vollmüllers Das Wunder — har visserligen inte nått samma popularitet som Hans och Greta men hör dock till den bästa musikdramatik som skrivits i Tyskland efter Wagner. Han har också komponerat orkesterverk (Mau-rerische Rhapsodi för musikfesten i Leeds 1898, Humoreske E-dur m. m.), en stråkkvartett C-dur och sånger med orkester och med piano. — H. förenar i sina verk en betagande naivitet med kontrapunktisk kombinationsförmåga, fantasifull harmonik och en förträfflig orkesterbehandling. Hans glädje åt det goda hantverket låter sig väl förena med en frisk melodiuppfinning och en ingivelsens rikedom, som för tanken till Weber 1. Schubert. — Litt.: O. Besch, E. H. (ty. 1914). Hunding, basparti i Wagners musikdrama “Valkyrian. Hurum, A1 f, f. 1882, norsk tonsättare, studerade vid Musikhögskolan i Berlin 1905—09 (bl. a. för Max Bruch), senare i Paris och Leningrad. Han har konserterat i Norge och utlandet ss. pianist (Stockholm 1914) och dirigent, stiftade Honolulus symfoniorkester och var dess dirigent 1924—-26. H. har komponerat orkesterverk, kammarmusik (däribland 2 förträffliga violinsonater) och pianostycken. Hye-Knudsen, Johan, f. 1896, dansk dirigent, utbildad vid Det Kgl. Danske Musikkonservatorium (violoncell för prof. Rüdinger) och i Paris (André Hekking). Sedan han från 1915 varit anställd ss. förste violon- cellist vid Hälsingborgsorkestern blev han 1919 kapellmästare vid Scalateat-ret i Köpenhamn. Kgl. kapelmusiker var han 1922—25 och kgl. kapelmester 1925—30 och från 1932. Han har komponerat 2 baletter, flera kantater, orkesterverk (däribland en symfoni), scenmusik, kammarmusik och sånger. Hylbom, John Wilhelm, f. 3/10 1894, violinist, studerade för Ernst Törnqvist i Stockholm och senare för L. Zetterquist vid konservatoriet i Stockholm samt för Richard Burgin. Sedan 1915 är han förste violinist vid konsertföreningen (tredje konsertmästare) och har dessutom ofta framträtt som solist vid konserter i Skandinavien, Tyskland och Frankrike och som kammarmusiker (altviolinist; medlem av Stockholms- och Turicchia-kvartetterna). Hylbom, Ivar Gustaf Olof (Oll e), f. 4/5 1912 (brorson till J. W. H.), violinist, är utbildad vid konservatoriet i Stockholm 1929—33 (A. Runn-quist) och för Frowald Erdtel, vikarierade i hovkapellet 1932—34, blev 1934 soloaltviolinist i Norrköpings orkesterförening och är sedan 1939 engagerad vid Konsertföreningen i Stockholm. Han är även altviolinist i Primkvartetten och har ofta framträtt som solist med orkester och i radio. Hülphers, Abraham Abrahams-son, 1734—1798, musikforskare, ägnade sig yrkesmässigt åt affärsverksamhet, författade vid sidan därav topografiska beskrivningar och samlade musikhistoriska anteckningar (bevarade i Västerås’ gymnasiebibliotek) samt utgav Historisk afhandling om musik och instrumenter jämte kort be-skrifning öfver or g verken i Sverige (1773). Detta arbete jämte de ovan nämnda anteckningarna har varit av stor betydelse för svensk musikhisto-risk forskning. — Litt.: T. Norlind, A. A. H. och frihetstidens musikliv (STM årg. 19, 1937). Hülphers, Arne Gunnar Walter, f. 4/4 1904, dirigent av populärmusik, studerade 1924—32 vid konservatoriet i Stockholm, har med egen orkester företagit framgångsrika konsertturnéer i Skandinavien och Tyskland samt har gjort talrika inspelningar