515 Ibert—Imiterande kontrapunkt 516 l bert [ibä'r], Jacques, f. 15/8 1890, fransk kompositör i impressionistisk stil, studerade 1911-—14 vid konservatoriet i Paris (Gédalge, Du-casse, Fauré och Vidal), deltog i första världskriget men återupptog 1918 sina studier och blev 1919 rompristagare. Han har komponerat orkesterverk (symfoniska dikter ss. La ballade de la geöle de Reading, 1921, Noèl en Picardie, 1914, Persée et Andromède, 1922, Escales, 1922, det symfoniska scherzot Féerique, 1925, m. m.), baletten Les rencontres, 1925, operafarsen Angélique, 1927, scenmusik (till Ch. Vildracs Le jardinier de Samos, 1923, m. m.), konsertanta verk (violoncell-konsert med blåsare, 1926, Concertino da camera för saxofon och orkester, m. m.), kammarmusik (biåskvartett, violinsonat, flöjtsonatin o. a.), stycken för orgel, för harpa och för piano, sånger {La verdure dorée, 1924, m. m.) etc. Idiofo'n, gemensamt namn för självklingande instrument, alltså klockinstrument som tubafon, celesta etc. xylofoner, triangel, bäcken, kastanj etter och talrika inom primitiv musik använda instrument. Idyll, instrumentalt karaktärs-stycke i pastoral stil (t. ex. i T. Aulins 4 akvareller för violin och piano). I'lvonen, Ju oko, f. 1927, finsk violinist, har studerat vid Sibelius-akademin i Helsingfors för Arvo Han-nikainen och Eric Cronwall och senare (1939 och 1942) för Sven Kjellström i Stockholm, har framträtt i finsk och svensk radio samt i Italien och Tyskland. Imitation, efterhärmning, kan i musiken vara av rytmisk 1. melodisk art 1. bådadera, kan förekomma inom en och samma stämma (se nedan ex. a) (jfr Sekvens) 1. i en annan stämma, imiterande kontrapunkt, som kan vara sträng i. (kanon) (ex. b) 1. mer 1. mindre fri (ex. c). Imiterande kontrapunkt, den polyfona stil, där ett tema 1. en del av ett tema genomföres i de olika stämmorna. Imitationen kan vara strängt genomförd (ss. i *kanon) 1. mer 1. mindre fri (ss. i *motett, *invention och *fuga). Utom i de rent *polyfona formerna förekommer i. k. ofta ss. tillfälligt kontrapunktiskt inslag i den *homofona stilen. Imitation.