523 l nterpretation—l ntervallerna 524 Intervalltabell. [-Grundintervall Intervallattribut-] {+Grund- intervall Intervall- attribut+} Mellanliggande steg Exempel uppåt —>, nedåt <— Prim ren enklang c - c överstigande ett kromasteg c - ciss Sekund stor ett heltonsteg c - d 9) liten ett ledtonsteg c - dess överstigande ett överstigande tonsteg c - diss förminskad ett förminskat tonsteg c - dessess Ters stor två heltonsteg c - e liten ett hel- och ett ledtonsteg c - ess 99 överstigande ett hel- och ett överstigande tonsteg c - eiss förminskad två ledtonsteg c - essess Kvart ren två hel- och ett ledtonsteg c - f 99 överstigande tre heltonsteg c - fiss förminskad ett hel- och två ledtonsteg c - fess Kvint ren tre hel- och ett ledtonsteg c-g 99 överstigande fyra heltonsteg c - giss förminskad två hel- och två ledtonsteg c - gess Sext stor fyra hel- och ett ledtonsteg c - a 99 liten tre hel- och två ledtonsteg c - ass överstigande fem heltonsteg c - aiss förminskad två hel- och tre ledtonsteg c - assess Septima liten fyra hel- och två ledtonsteg c - b stor fem hel- och ett ledtonsteg c - h förminskad tre hel- och tre ledtonsteg c - hessess 99 överstigande sex heltonsteg c - hiss Oktav ren fem hel- och två ledtonsteg c - c överstigande sex hel- och ett ledtonsteg c - ciss 99 förminskad fyra hel- och ett ledtonsteg c - cess Nona stor ren oktav + stor sekund c - d liten ren oktav + liten sekund c - dess Decima stor ren oktav + stor ters c - e 99 liten ren oktav + liten ters c - ess Ledtonsteg = diatoniskt halvtonsteg, kromasteg = kromatiskt halvtonsteg. 1923, Prag och. Salzburg 1924, Venedig 1925, Zürich 1926, Frankfurt a/M 1927, Siena 1928, Genève 1929, Liége 1930, Oxford 1931, Wien 1932, Amsterdam och Cambridge 1933. Interpretation se Föredragsko n s t. Intervallerna, avstånden mellan tonerna, antingen dessa uppträder samtidigt i ett ackord 1. efter varandra t. ex. i en melodi, är uppkallade efter de försvenskade latinska ordningsta-len: prim, sekund, ters, kvart, kvint, sext, septima och oktav (det åttonde) samt nona (sekund + oktav), decima, undecima och duodecima (kvint + oktav, det tolfte). Vart och ett av dessa intervallsteg kan förekomma i olika storleksgrader. Prim, oktav, kvint och kvart kan vara rena, alla de övriga stora 1. små. Utvidgas ett rent 1. stort intervall med ett kromatiskt halvtonssteg, blir intervallet överstigande; sammandrages ett rent 1. litet intervall med ett kromatiskt halvtonssteg, blir det förminskat. Vid * omvändning av intervall blir prim = oktav, kvint = kvart, ters = sext och sekund = septima, stort intervall blir = litet och förminskat = överstigande och tvärtom. Rent intervall blir dock alltid = rent. Jfr även Temperatur, Tonbestämning och Tonsystem. Den psykologiska verkan av samtidigt uppträdande ”harmoniska” i. och