541 Jochum—Jom mel Ii 542 1911). — Litt.: A. Moser, J. J. (1898, 2 utvidgade uppl. 2 bd 1908), H. J. Moser, J. J. (i Zürcher Neu-jahrsblatt 1908 och i Orchester 1931), Fuller-Maitland, On J. J. (1906). Jochum, Eugen, f. 1/11 1902, tysk dirigent, studerade piano och orgel vid konservatoriet i Augsburg, var 1922—25 elev av S. von *Hausegger i München (dirigering), har varit kapellmästare i München-Gladbach, Kiel (1926—29), Mannheim, Duisburg (1930—32, vid Rundfunk i Berlin (1932) och är sedan 1934 konsert- och operadirigent i Hamburg (som efterträdare till K. *Muck). J. har som ledare för Berliner Philharmonisches Orchester vid flera tillfällen framträtt i Sverige. Jochum, Otto, f. 18/3 1898, tysk komponist (broder till Eugen J.), studerade 1924—31 för H. K. Schmid i Augsburg samt vid musikakademin i München (Geierhaas och J. *Haas) och är sedan 1933 direktör för den kommunala sångskolan i Augsburg, har i en Regerbesläktad stil komponerat mer än 100 motetter, oratorier och andra verk för kör och orkester, sånger, kammarmusik och orkesterverk. — Litt.: C.-A. Moberg, Kyrkomusikens historia (1933). Joddling (fr. ty. Jodeln) ett i Ty-rolen och andra alptrakter vanligt sångmaner, varvid bröströsten på vissa betonade vokaler slår över i falsetten. Joha'nsen, David M o n r a d, f. 1888, norsk tonsättare, blev 1904 elev vid konservatoriet i Kristiania (Karl Nissen i piano, Cath. Elling och Ivar Holter i teori) samt vid musikhögskolan i Berlin (R. Kahn och E. Humper-dinck i komposition), debuterade med kompositionsafton i Kristiania 1910 och är sedan 1925 kritiker i Aften-posten. I en nationell norsk stil med impressionistiska inslag (”ett slags Debussy i sälskinnshandskar”) har J. komponerat verk för soli, kör och orkester, ofta till gammalnordiska dikter ss. Voluspaa, men också till samtida dikt, t. ex. Ignis a/rdens (promotionskantat för universitetet i Oslo), manskör ssånger, solosånger, pianosviter, orkesterverk (symfonisk fantasi) m. m. Han har även skrivit Edvard Grieg (1934). — Litt.: Curt Berg i Röster i Radio (1941 nr 14). Johanson, Martin Samuel, f. 11/5 1892, avlade sina examina vid konservatoriet i Stockholm och är sedan 1925 organist vid Klara kyrka. Han har även varit musiklärare vid Stockholms folkskolor, numera vid Handelsmellanskolan. Han har komponerat kantater och kyrkomusik. John of Forsythe, munk i klostret Reading i England, som på 1240-talet skrev den berömda dubbelkanon Sumer is icumen in, den s. k. Sommarkanon. Detta stycke är av största musikhistoriska betydelse, då det visar, att redan på 1200-talet (alltså ca 100 år innan kanonformen uppträdde på kontinenten) en högt driven folklig form av imiterande kontrapunkt existerade i England. Johnsen, Henry Philip, 1717 —79, skotsk-svensk kompositör, hade redan tidigt gjort sig känd som orgelvirtuos genom resor i Holland och Tyskland och tillhörde Adolf Fredriks hovkapell, då denne 1743 som kronprins flyttade till Sverige. Han blev 1745 organist i Klara kyrka i Stockholm, 1763 även hovorganist och kapellmästare för den franska teatertruppen, var 1771—72 arkivarie vid musikaliska akademin och lärare i harmoni och komposition vid dess konservatorium. J. var en skicklig kontrapunktiker och en märklig im-provisatör på orgel, komponerade och arrangerade inlagor till en rad operor och baletter, komponerade 2 sinfonior för stråkorkester, 6 Fugues pour les orgues ou le clavecin (tryckt i Amsterdam), en sonata för violin med generalbas samt 24 Oder (1753) till texter av samtida svenska diktare. I sina instrumentalverk intar han en konservativ ställning, i sångerna anslår han däremot en svensk viston, nära besläktad med Bellmans och Ähl-ströms. — Litt.: T. Norlind, Svensk musikhistoria (1901), F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms teatrar (1866), J. P. Grönhamn, Kongl. musikaliska akademien åren 1771—1871, A. A. Hülphers, Historisk af handling (1773). Jommelli, Niccolö, 1714—1774, italiensk kompositör, studerade till