551 Jämförande musikvetenskap—Järnefelt 552 Armas Järnefelt. festen i Duisburg 1927), musik till Gæthes Torquato Tasso (uppförd i Stockholm), kammarmusik och ett 100-tal sånger. Jämförande musikvetenskap kallas musiketnografin i den mån den har till uppgift att genom jämförelse med primitiva folks musik försöka komma den förhistoriska musiken på spåren. J. m. är en jämförelsevis ung del av musikvetenskapen. Dess märkligaste företrädare är Erich von Hornbostel (1877—1935), Robert Lachmann, f. 1892, och Curt Sachs, f. 1881. Järnefelt, Edvard A r m a s, f. i Viborg (Finland) 14/8 1869, dirigent och tonsättare, studerade för Wege-lius och Busoni i Helsingfors, Albert Becker i Berlin och Massenet i Paris, blev efter att ha varit anställd som repetitör i Magdeburg och Düsseldorf orkesterdirigent i Viborg 1898—1903, ledde 1905—06 symfonikonserterna vid Kungl. Teatern i Stockholm, var 1906—07 ledare för Helsingfors’ musikinstitut och återkom 1907 som kapellmästare vid Kungl. Teatern, där han 1911 blev hovkapellmästare och 1923 förste hovkapellmästare, var 1932—36 konstnärlig ledare vid finska operan i Helsingfors och är sedan 1936 åter verksam i Stockholm som gästdirigent vid Operan, Konsertföreningen och Radiotjänst. Han är sedan lång tid tillbaka svensk medborgare och förlänades 1940 av Helsingfors’ universitet titeln professor. Som dirigent behärskar J. suveränt så vitt skilda stilarter som Mozart, Beethoven samt Wagner och högromantiken. Han gjorde de första in-studeringarna vid Stockholmsoperan av Tristan och Parsifal, och hans tolkning av Nibelungens ring var en prestation av internationella mått. Som konsertdirigent hade han stor betydelse genom sina geniala tolkningar av verk som Bruckners sjunde symfoni, Mahlers åttonde och Lied von der Erde, Schönbergs Gurrelieder för att icke nämna den klassiska symfonilitteraturens standardverk. Han har också nedlagt ett värdefullt arbete på instudering av svenska operaverk. Han ledde urpremiärerna av bl. a. Rangströms Kronbruden, Atterbergs Bäckahästen, Bergs Engelbrekt och Peterson-Bergers Domedagsprofeter-na. — I sina orkesterverk förenar han nordiskt tonspråk med wagnersk har-monik och orkesterbehandling. Han har komponerat den symfoniska dikten Korsholm, Symfonisk fantasi, Forsfärden (ur musiken till filmen Sången om den eldröda blomman, 1919), sviter, uvertyrer och smärre orkesterverk (däribland de populära Berceuse och Preludium), kantater för soli, kör och orkester (Fosterlandets anlete, Tempelbyggare o. a.), smärre körverk och ett halvt hundratal sånger med piano 1. orkester. Järnefelt, Liva, f. Edström, f. 18/3 1876, syster till Anna E., operasångerska (sopran)', blev 1894 elev vid konservatoriet i Stockholm (J. *Günther) och studerade senare även för Gillis "Bratt, Signe Hebbe m. fl. Efter sina tre debuter engagerades hon vid Kungl. Teatern, där hon framträtt som Azucena i Trubaduren, Carmen, Venus i Tannhäuser, Ortrud i Lohengrin, Magdalena i Mästersång-arna, Brangäne i Tristan, Erda och Fricka i Nibelungens ring m. fl. roller.