571 Kerll—Kienzl 572 Wilhelm Kempff. hos H. Barth och R. Kahn vid musikhögskolan i Berlin, konserterade ss. pianist (och improvisatör) i Tyskland och Sverige, var 1924—30 konserva-toriedirektör i Stuttgart och är sedan 1930 verksam i Potsdam. Som komponist har K. framträtt med orkesterverk (symfonier, sviter, en pianokonsert m. m.), kammarmusik (stråkkvartetter), körverk, sånger, piano- och orgelverk samt operorna König Midas och Die Familie Gozzi. Hans broder Georg K. var kyrkoherde i Sandviken och senare i Jüterbog och Wit-tenberg. Han är sedan 1933 universi-tetsmusikdirektör i Erlangen. I Sandvikens musikliv gjorde han en betydande insats som organist, kör- och orkesterledare samt uppförde med övervägande amatörkrafter Brahms’ Ein deutsches Requiem. Kerll, Johann Kaspar, 1627 —93, tysk organist och komponist, studerade bl. a. för *Carissimi och *Frescobaldi i Rom, där han övergick till katolicismen, var 1656—74 hovkapellmästare i München (adlad 1664), 1677—84 organist i Sanct Ste-phan i Wien och framlevde sina sista år i München. Utom italienska operor (förlorade), ett kyrkligt drama Pia et fortis mulier (1677), Sacrae cantiones (1669), mässor (1669—89) och annan kyrkomusik har han blivit av stor betydelse som en av den sydtyska orgelskolans förnämsta repre sentanter (lärare åt Pachelbel) med sitt grundläggande arbete Modulatio organica super magnificat octo tonis (1686). I nytryck har valda stycken utkommit i DTB 2,2 (utg. av Sand-berger) och i DTÖ 25,2 (Adler), dessutom 3 orgelstycken hos Edit. Nagel nr 87. Ketélbey, pseudonym för William A s t o n, f. 1885, engelsk kompositör av populärmusik, studerade i Birmingham och London och framträdde senare som dirigent för en egen konsertorkester, teaterkapellmästare och organist, har komponerat en komisk opera, en pianokonsert, kammarmusik och sånger men har blivit särskilt populär genom sina karak-tärsstycken På en persisk marknad, I en klosterträdgård m. fl. Kiel [kil], Friedrich, 1821— 85, tysk komponist, började Som orkesterviolinist, studerade 1842—44 komposition hos S. Dehn, verkade därefter i Berlin, från 1866 som lärare i komposition vid Sterns konservato-rium (professor 1868) och från 1870 vid musikhögskolan. K. var den störste kompositionsteknikern i Tyskland mellan Mendelssohn och Brahms. Under inflytande av Bach och Beetho-ven har han i klassicistisk stil komponerat märkliga körverk (däribland oratoriet Christus op. 60, 1874), betydande kammarmusikverk (pianokvartett op. 43, pianokvintett op. 95, 7 pianotrior, 2 stråkkvartetter m. m.) samt pianostycken. — Litt.: W. Alt-mann, K:s Kammermusik (Die Musik årg. 1 nr 1 med kompositionsförteck-ning). Kielflygel se Cembalo. Kielland [cällan], Olav, f. 1901, norsk dirigent, utbildad vid Leipzig-konservatoriet 1921—23 samt hos Weingartner 1929. Han var 1925—31 kapellmästare vid Göteborgs konsertförening och är sedan 1931 dirigent vid Oslo filh. selskap, där han också är konstnärlig ledare sedan 1933. Han har gästdirigerat i Paris, Berlin, London, Stockholm och Helsingfors. Som tonsättare har han framträtt med en symfoni och sånger. ‘ Kienzl, Wilhelm, 1857—1941, österrikisk komponist, studerade i