685 Litet intervall—Ljungberg 686 klagen, ballader, elegier, Liebestrmme (tre nocturner), ”consolations”, bearbetningar av Beethovens 9 symfonier, verk av Berlioz och Wagner m. fl. för pianosolo, fantasier, preludier och fugor, variationssatser, en Missa pro organo och ett requiem för orgel, ett requiem för manskör med orkester och ett ofullbordat oratorium Stanislaus, kantater, körer till Herders Prome-theus, manskörer och ca 60 sånger. Utom de nämnda uppsatserna har han skrivit R. Franz (1872) och Keine Zwischenakt smusik mehr (1879). Hans samlade skrifter har utgivits av L. Ramann (6 bd. 1880—83), artiklar ur Gazette mus. 1835—40 av Chanta-voine som Pages romantiques (1912); vidare må nämnas brevväxlingen Wagner-Liszt (2 bd, 3:e uppl. 1910) och brevsamlingar från L. utg. av A. Stern (1903), R. von Seydlitz (1902), W. von Csapö (1911), René (1910), Orel (1930). L:s testamente har utg. av Fr. Schnapp. Lit t.: P. Raabe, F. L. (2 bd 1931, ty.); J. Kapp, F. L. (1909), 20:e uppl. 1924, sv. övers. 1918, och L. und die Frauen 1911 (sv. övers. L. och kvinnorna, 1917); J. Chantavoine, F. L. (i Les maitres de la musique, 5:e uppl. 1928); J. G. Hunecker, F. L. (am. 1911, ty. 1922); V. Boissier, L. péda-gogue (1928, ty. 1930); B. Keller-mann, Erinnerungen an L. (1932), flera skönlitterära böcker av Guy de Pourtalès från 1928, därav i svensk övers. I kometens tecken, F. L. (1930). I svensk översättning har vidare utkommit Z. Harsånyi, Ungersk rap-sodi (1938). Litet intervall se Små intervaller. Liturgi (fr. grek.), mässordning, 1 i t u r g i k, vetenskapen om kulten (gudstjänsten), liturgisk m u -s i k, kyrkomusik i egentlig mening, alltså sådan musik som ingår i gudstjänstordningen. Lizell, P a u 1 a, f. 25/1 1873, operasångerska (sopran), studerade sång för Caroline Östberg och Louise Pyk och scenisk framställning för Signe Hebbe pch Charlotte Strandberg, debuterade på Kungl. Teatern nyårsdagen 1893 som Mathilda i Wilhelm Tell, engagerades samma år (roller: Helena i Me- Göta Ljungberg. fistofeles, Margareta i Faust, San-tuzza i På Sicilien, Senta i Flygande holländaren, Valentine i Hugenotter-na, Sieglinde i Valkyrian, Eva i Mäs-tersångarna etc.) och stannade vid teatern till 1910, då hon blev lärarinna i plastik vid Richard Anderssons musikskola. 1922—31 var hon föreståndare för operaskolan. Lja'dov, Anatolij, 1855—1914, rysk kompositör, bedrev studier för sin fader hovkapellmästaren Konstantin L. (1820—68) och för Rimskij-Korsakov vid konservatoriet i Petersburg, där han vid 23 års ålder blev lärare i komposition. Som tonsättare anslöt han sig till den nyryska skolan och tog som instrumentator starka intryck av Rimskij-Korsakov, i sina pianominiatyrer även av Schumann och Chopin. Han har komponerat orkesterverk (symfoni op. 12 h-moll, symfoniska dikter och andra programmatiska verk, orkesterballad op. 21 b m. m.), talrika pianostycken, körverk etc. Ljudpinne (ty. Stimmstock), den lilla cylindriska pinne, som i stråkinstrument förmedlar lockets vibrationer till botten. I violinen skall l:n ha sin plats strax bakom vänstra stallfoten. Ljungberg, Göta Albertina, f. 4/10 1898, operasångerska (sopran), har studerat för Gillis Bratt, vid operaskolan och efter debuten vid