689 Loge—Lucie eller Bruden från Lammermoor 690 utveckling. Som sångare vai lian själv en förträfflig tolk för sina verk. — Litt.: Hans självbiografi utgavs 1870 av C. H. Bitter; vidare må nämnas K. Anton, Beiträge zu einer Biogr. L:s (diss. 1912); H. Bulthaupt, C. L. (1898 i Reimanns Berühmte Musiker), vartill kommer ett flertal specialavhandlingar och -uppsatser. Loge, (tenor-)barytonparti i Wag-ners musikdrama *Rhenguldet. Lohengrin, opera av Wagner till egen text (sv. övers, av Frans Hedberg), uppf. f. f. g. i Weimar 28/8 1850, i Stockholm 22/1 1874, 1/1 1944 spelad 375 ggr i Stockholm. Lorenzo, Leonardo de, f. 1875, italiensk flöjtist, var många år som lärare bunden vid Eastman School of music i Rochester, U. S. A., och har varit soloflöjtist vid flera av Amerikas förnämsta orkestrar samt har företagit konsertturnéer genom Europa och Sydafrika. Han har komponerat verk för flöjt och piano, för flöjt i olika kammarmusikkombinationer samt en flöjtskola. Lortzing, Albert, 1801—1851, tysk komponist. Hans enda lärare var under kort tid Rungenhagen i Berlin, men han lärde sig dock spela flera olika orkesterinstrument, uppträdde tidigt även som sångare och skådespelare, skrev i Köln 1824 sin första opera Ali Pascha von Janina (f. f. g. i Münster 1828), engagerades 1826 som operasångare vid hovteatern i Detmold, uppförde 1829 i Münster oratoriet Die Himmelfahrt Ghristi och sångspelet Der Pole und sein Kind, som vann en viss popularitet. 1833 kom han som tenor till stadsteatern i Leipzig, och nu vann han sin första stora framgång med sångspelet Die beiden Schützen (1835), den komiska operan Zar und Zimmermann (1837) och Der Wildschütz (1842). 1844—45 var han teaterkapellmästare i Leipzig. Här skrev han 1845 den romantiska operan Undine. Året därpå följde Der Waffenschmied, som hade stor framgång och förskaffade honom plats som kapellmästare i Wien, där han stannade till 1848, då teatern måste stängas på grund av de politiska oroligheterna. Han försökte nu åter skaffa sig anställning som kapellmäs tare i Leipzig men misslyckades trots den icke föraktliga framgången med Rolandsknappen. Under svåra brödbekymmer för sin stora familj måste han slutligen anta en illa betald plats som kapellmästare vid Friedrich-Wilhelm-städtisches Theater i Berlin. Här spelades sängfarsen Die Ber-linergrisette och den förtjusande enaktaren Die Opernprobe. Han var sin egen textdiktare. ”L. var en stor och egenartad mästare i det borgerliga operalustspelets art, som han grundade på Hillers och Dittersdorfs sångspel och berikar med element av We-ber, Marschner och Auber, den älskvärdaste av den tyska biedermeier-stilens företrädare mellan Schubert och Schumann” (H. J. Moser). — L i 11.: Die Operndichtungen L: s (diss. 1932), G. R. Kruse, A. L. (1899) ochL:sBriefe (2 utökade uppl. 1913), Ph. Düringer, A. L. (1851). Lotha'rio, basparti i Thomas' opera *Mignon. Louise, opera av G. Charpentier till egen text (sv. övers, av Ernst Wall-mark), uppf. f. f. g. i Paris 2/2 1900, i Stockholm 29/11 1930. Lowum, Edla Amanda Karolina, f. 27/10 1869, operettsångerska (mezzo), debuterade 1894 som Fan-chette i Sjökadetten hos Mauritz Fröberg, var senare engagerad vid Eldoradoteatern i Kristiania, hos Oscar Lomberg, Oscar Textorius, Albert Ranft, Axel Lindblad och Anton Salm-son (roller: Boccaccio, Lille hertigen, Sköna Helena, Storhertiginnan av Gerolstein, Serpolette i Cornevilles klockor m. fl.). Lublin-Strandin, Ingeborg, f. 18/11 1881, operettsångerska (sopran), var elev av Garl August Söderman, Gillis Bratt och Caroline Östberg samt Buchwald i Berlin, debuterade i Malmö 1906 som Fiametta i Boccaccio, har senare varit engagerad vid olika operettscener i Stockholm och vid Skansens friluftsteater. Hon har sjungit roller som Laura i Tiggarstudenten, Zenobia i Gaspa-rone, Violetta i Lustiga kriget och drottningen i Sjökadetten. Lucie eller Bruden från Lammermoor (Lucia di Lammermoor), opera av Donizetti, texten av Salvador Cam-