715 Manfredini—Mann 716 Henning Mankell. sådan berest snart sagt hela världen (vid upprepade tillfällen även Sverige). Han har komponerat operor, den symfoniska dikten Nova Catalo-nia op. A 17, violinkonserter (e-moll op. A 6 och Concerto espagnol op. A 7) och andra konsertanta verk för violin, kammarmusik, violinstycken och sånger. Manfredi'ni, Francesco, f. 1688, dödsår okänt, italiensk violinist och kompositör, var från 1711 kapellmästare i Monaco, senare i Pistoia, har komponerat triosonater, concerti grossi, oratorier o. a. —■ Hans son Vincenzo M., 1737—1799, var 1755 —68 hovkapellmästare i Petersburg, var senare verksam i Bologna men återvände till Petersburg 1796, komponerade flera operor, pianokonserter, pianosonatei- m. m. samt gav ut en generalbasskola (1775) och en Difesa delta musica moderna (1788). Ma'nkeli, Carl Abraham 1802— 68, tysk-svensk musikpedagog och -skriftställare, blev 1823 sånglärare i Klara skola i Stockholm, 1824 organist i Klara kyrka, 1829 musikdirektör vid Stockholms gymnasium och 1833 vid Nya elementarskolan. Dessutom var han 1834—41 lärare i elementar- och kyrkosång vid konservatoriet i Stockholm (LMA 1837), höll från 1840-talet populära musikhistoriska föreläsningar och utgav en rad skrifter, däribland Musikens historia (1864). M. var en stor entusiast, en temperamentsfull föreläsare och skriftställare, som med energi arbetade för svensk musikuppfostran. Tyvärr utgick han så ensidigt från den enkla visan och folkmusiken som musikaliskt ideal, att han för konstmusiken skapade ett förakt, vars verkningar varit märkbara ända in i våra dagar. Ma'nkell, Gustaf Adolf, 1812 —1880, tysk-svensk organist, broder till Abraham M., verkade från 1833 i Stockholm som pianolärare, blev 1836 organist i Jakobs kyrka och var från 1853 lärare i orgelspelning vid konservatoriet (1859 professors namn LMA 1841). M. var en av de bästa organisterna i Sverige. Som lärare (bl. a. till E. *Sjögren) vann han även mycken uppskattning. Ma'nkell, Ivar Henning, 1868—■ 1930, tonsättare (brorson till Abraham och Gustaf M.), studerade 1887 —95 vid konservatoriet i Stockholm (Hilda *Thegerström piano) och 1895—99 för Lennart *Lund-berg, blev 1899 musikkritiker i Svenska morgonbladet och senare i Stockholmstidningen samt verkade ss. privatlärare i piano och harmonilära. Från början kanske under inflytande av sin lärare L. Lundberg byggde han upp ett ursprungligt, kärvt och egenartat tonspråk, stilistiskt besläktat med Rangströms men till innehållet starkt personligt. Hans produktion uppgår till ett 70-tal verk, däribland en pianokonsert op. 30, violinsonat op. 2, violasonat op. 28, pianotrio op. 23, 2 stråkkvartetter op. 21 och 48, ballader med orkester, pianoverk (sonater, ballader, nocturner, intermezzi, impromptus m. m.), smärre stycken för violin och piano etc. — Litt.: Ingmar Bengtsson, H. M. (STM årg. 23, 1941); Ture Rangström, De tystlåtna —- och en stridsman! (Musikmänniskor, 1943, s. 174 ff.). Mann, Tor Gustaf Teodor, f. 25/2 1894, dirigent, var 1910—19 elev vid konservatoriet i Stockholm (violon-cell och dirigering) samt senare i Berlin för Paul Juon (komposition), var violoncellist i Stockholms konsert-förening 1915—19 samt tidvis medlem av Kjellströmkvartetten och Wil-