747 Menzinsky—Meu lemans 748 Pietro Metastasio. Kopparstick av C. S. Gaucher efter J. Stelner. tidens märkligaste violinister. Han har även spelat i Sverige. Menzinsky, Modest, 1875— 1935, polsk-svensk operasångare (tenor), studerade teologi i Lwow 1896—• 99 och sång från 1899 hos J. Stock-hausen i Frankfurt a/M, där han gjorde sin operadebut 1901, var engagerad vid Kungl. Teatern i Stockholm 1904 —10 (med avbrott för säsongen 1908 —09, då han sjöng i Lwöw), 1910—-26 vid operan i Köln, därefter sånglärare i Stockholm. Roller: Siegfried, Lohen-grin, Tannhäuser o. a. Wagnerpartier, Otello, Florestan i Fidelio, Radamès i Aida m. fl. Bland hans elever må nämnas Ally Hallman och Ellen Lundin. Me'rikanto, A ar re, f. 29/7 1893, finländsk tonsättare, son till Oskar M., studerade 1912—14 vid konservatoriet i Leipzig och 1916—17 i Moskva, har i en av bl. a. Stravinskij påverkad stil komponerat 2 symfonier, pianokonsert, symfoniska dikter (Pan, f. f. g. Stockholm 1927), och andra orkesterverk. Me'rikanto, Oskar, 1868—1924, finländsk tonsättare, fick sin utbildning vid konservatoriet i Leipzig och Berlin, blev 1892 organist vid Johan-neskyrkan i Helsingfors och var 1911 —22 dirigent vid finska operan därstädes. I en mera allmänt nordisk än utpräglat finsk stil komponerade han operor (Pohjan neiti, Pohjas dotter, 1899, Elinan surma, Elinas död, Regina von Emmeritz) och annan scenmusik, en violinkonsert, smärre instrumentalverk för olika besättningar samt talrika populära sånger. Metasta'sio (egentligen Trapassi), Pietro, 1698—1782, italiensk poet och librettoförfattare, förvärvade så stort rykte med sin operalibretto Di-done abbandonata (1724), att han 1729 kallades till kejserlig hovpoet i Wien (efter A. Zeijo). Han blev den ledande librettisten från Scarlatti, Hasse och delvis även Händel fram t. o. m. Mozart (Tito), även om hans neapolitanska operatyp i och med Calzabigi alltmera började komma ur modet. Flera av hans libretti har ton-satts av snart sagt alla de neapolitanska operakompositörerna i Italien och Wien. — Litt.: Biografier av M. Apollonio (it. 1931), A. Gustarelli (it. 1930), L. Russo (it. 1921) samt A. Bonaventura, P. M. musicista (i Musica d’oggi 1932), R. Gerber, Der Operntyp J. A. Hasses und seine text-lichen Grundlagen (1925) och (den historiskt betydelsefulla) Ch. Burney, Life and letters of M. (3 bd 1796). M étra', 01 i v i e r, 1830—1889, fransk valskompositör, började som skådespelare och orkestermusiker, blev 1849 elev vid konservatoriet i Paris, var sedermera kapellmästare vid olika teatrar i Paris (bl. a. Théåtre Beau-marchais och 1872-—77 vid Folies-Bergère) och anförde baletterna på Opéra comique, Monnaieteatern i Bryssel och Stora operan i Paris. M:s rykte som danskomponist kunde jämföras med Joh. Strauss’. Utom talrika valser och andra danser har han komponerat 18 operetter och baletter. Meulemans [mö-], Arthur, f. 19/5 1884, belgisk kompositör, elev av Tinel, var lärare i harmonilära vid kyrkomusikskolan i Malines, blev sedan direktör för orgelskolan i Lim-burg och sångskolan i Hasselt. Han har i romantisk stil, som dock inte utesluter modernistiska uttrycksmedel, komponerat operor och annan scenmusik, oratorier och andra verk för soli, kör och orkester (mässor m. m.), orkesterverk, orgelsonat, flöjtsonat, sånger m. m.