751 Mezza—Milhaud 752 Darius Milhaud. Teckning av Nino. 1920, S uppl. 1931), vartill kommer talrika specialarbeten. Mezza, mezzo (it.) ”mellan-, halv-”; m. voce (m. v.), halvröst, m. forte (mf), halvstarkt, m. piano (mp), halvsvagt, m. sopran, låg sopran 1. hög alt. Mezzoforte (it.), förk. mf, mellan-starkt (mellan forte och piano). Mezzopiano (it.), förk. mp, nyansen mellan mezzoforte och piano. Mezzosopran, stämläget mellan sopran och alt, omfattar i kör ungefär a—f2, även altstämma med sopran-artad 1. sopranstämma med altartad timbre. mf, förk. av m e z z o f o r t e, halvstarkt. Mi se Solmisation. Micaela, sopranparti i Bizets opera *Carmen. Michaèli, Louise Charlotte He-lene, 1830—75, operasångerska (sopran), var från 1846 elev av I. *Dann-ström, debuterade 1849 på Kungl. Teatern som Elvira i Don Juan, antogs därefter som elev vid teatern med I. A. Berg och senare J. Günther som lärare, fortsatte därefter sina studier för Dannström, som 1853 tog henne med till Paris, där hon provsjöng för Meyerbeer, som ville engagera henne till Stora operan. Hon avböjde emellertid, studerade 1854 för Garcia i London, konserterade 1855—56 i Tyskland och Danmark, var 1856—59 engagerad vid Kungl. Teatern i Stockholm, konserterade i utlandet de närmaste åren (engagerad vid Her Maje-sty’s theatre i London), var 1864—73 åter anställd vid Kungl. Teatern men gästspelade under tiden flitigt i utlandet. 1873 insjuknade hon i lungtuberkulos och sökte förgäves bot i södern. Hennes sångkonst har jämförts med Jenny Linds. Som skådespelerska lär hon däremot ha varit mindre märklig. — L i 11.: F. Hedberg (i Svenska operasångare, 1885), I. Dannström (i Minnesteckningar, 1896), C. F. Lundqvist (i Minnen och anteckningar, 1908) och T. Norlind (i Allmänt Musiklexikon, 1916). Mignon [minjå'ng], opera av Am-broise Thomas, texten av Michel Carré och Jules Barbier efter Goethes Wilhelm Meister (sv. övers, av Frans Hedberg), uppf. f. f. g. i Paris 17/11 1866, i Stockholm 10/3 1873; 1/1 1944 uppf. 528 ggr i Stockholm. M ika'don (The Micado) 1. E n d a g i T i t i p u, operett av Arthur Sul-livan, texten av sir William Gilbert (sv. övers, av E. Wallmark), uppf. f. f. g. i London 1885, i Stockholm 1890 (Vasateatern). Miklin (M e c k 1 i n, Mi c kli n), Johan, d. 1750, elev av J. H. *Ro-man, director musices vid gymnasiet i Linköping. Hans son J o h a n M., d. 1798, övertog anställningen efter sin fader, inlämnade 1762 till Vetenskapsakademin en avhandling Huru orgverk böra besiktigas och undersökas, innan de approberas ; utgav Kort begrepp om generalbasen (1782) och komponerade klaverstycken (i ma-nuskr. i Linköpings stiftsbibliotek), därav en sonat i nytryck i Svensk sång (1901). Dennes son J. Adolf M., d. 1814, innehade platsen efter sin faders död, har skrivit För begynnare i tonkonsten ... (1802, ny uppl. 1819). — Familjen M. hade stor betydelse för musiklivet i Linköping under största delen av 1700-talet och in på 1800-talet. — Lit t.: A. Hülphers, Historisk afhandling (1773), T. Nbrlind, Allmänt Musiklexikon (1916). Milhaud [mijå'], Darius, f. 4/9 1892, fransk kompositör, var 1910—• 19 elev av Gédalge och Widor, anslöt