823 Norlind—Norman 824 Tobias Norlind. 1897, Grüner-Hegge f. 1899, E. Groven f. 1901, Geirr Tveit f. 1908 m. fl.). — Litt.z R. Mjöen (Adlers Hand-buch 2 uppl., s. 1133 ff.), Ole Sand-vig, Norges Folkemusik (1922), Sand-vig och Schjelderup, Norges Musik-historie (1921), Sandvig, Folkemusik-ken i Gudbrandsdalen (1919), I Eck-hoff Kindom, Den norske operas his-torie. Norlind, Johan Henrik Tobias, f. 6/5 1879, musikforskare, blev efter studier vid universiteten i Lund, Up-sala, Leipzig, München och Berlin fil. dr i Lund, där han 1909—19 var docent i litteratur- och musikhistoria, har från 1903 även varit lärare och föreståndare för olika folkhögskolor (Tomelilla 1907—14, därav från 1912 som rektor, östra Grevie 1914—-17, Stockholms borgarskolas folkhögskola 1919—31), samt 1918—45 lärare i musikhistoria och estetik vid musikhögskolan, sedan 1919 även föreståndare för Musikhistoriska museet i Stockholm, var 1901—14 sekreterare i svenska avd. av Internationella musiksällskapet, 1919—25 ordf, i Svenska samfundet för musikforskning och red. för STM, 1925—29 ordf, i svenska musikpedagogiska sällskapet m. m. I hans synnerligen rika och mångsidiga produktion, som utom musikhistoria sträcker sig till folkloristik, folkbildning m. m., må nämnas Svensk musikhistoria (1901, 2 uppl. 1918), Språket och musiken (1902), Beetho-ven (1907, 2 uppl. 1923), Latinska skolsånger i Sverige och Finland (diss. 1909), Allmänt musiklexikon (1912—16, 2 uppl. 1929), Geijer som musiker (1919), Jenny Lind (1919), Musikaliska akademins minnesskrift (tills, med O. Morales, 1921), Allmän musikhistoria (1922), Kristina Nilsson (1923, 2 uppl. 1939), Wagner (1923), Handbok i musikens historia (1923), Beethoven och hans tid (1924), Svenska hovkapellets historia (tills, med F. Trobäck, 1926), Musikinstrument (1928), Svensk folkmusik och folkdans (1930), Handbok i svensk musikhistoria (1932), Systematik der Saiteninstrumente (1936—39), Musikinstrumentens historia i ord och bild (1940), Dansens historia (1941); dessutom ett stort antal uppsatser i SbIMG (Die Musikgeschichte Schwe-dens in den Jahren 1630—1130, 1900, Zur Geschichte der Suite, 1906, Vor 1100 gedruckte Musikalien in den schwedischen Bibliotheken, 1908), SMT m. fl. tidskrifter. — N. är ban-brytaren för den musikhistoriska forskningen i Sverige. — Litt.: C.-A. Moberg, T. N. och svensk mu-sikhistorisk forskning, bibliografi över T. N:s (t. o. m. 1928) tryckta arbeten (STM årg. 11 1929). Norma, opera av Bellini, texten av Felice Romani (sv. övers, av N. W. af Wetterstedt), uppf. f. f. g. i Milano 26/12 1831, i Stockholm 19/5 1841; 1/1 1944, spelad 125 ggr i Stockholm. Norman, Fredrik Vilhelm Ludvig, f. 28/8 1831, d. 28/3 1885, den störste bland den klassicistiska romantikens mästare i Sverige, spelade som barn piano för fröken Josephson (senare gift Schück), fortsatte sin utbildning i pianospelning för Theo-dor Stein, Jan van Boom och i harmonilära för A. F. Lindblad. Han började redan tidigt komponera och 1843 utkom i tryck hans Sånger komponerade vid 11 års ålder. Genom mecenater sattes han i tillfälle fullborda sina studier vid konservatoriet i Leipzig (från 1848), där Hauptmann, Moscheles och Rietz blev hans lärare. Här kom han också i personlig förbindelse med Gade och Schumann, och det var på den senares rekommenda