899 Pedro—Pepusch 900 Moses Pergament. en Espana y F. P. (1901), G. Tebal -dini, F. P. ed il dramma lirico spag-nuola (1897). Pedro, den manliga huvudrollen (tenor) i d’Alberts opera *Låglandet. Pegel, Georg Arthur, f. 24/12 1877, oboist, var från 1893 elev vid konservatoriet i Stockholm (militär musikdirektörsexamen 1900). Han anställdes vid Hovkapellet 1896 som oboist och fullbordade sin utbildning på detta instrument för L. Bleuzet i Paris (1903—04). 1904 blev han musikdirektör vid Dalregementet, med vars musikkår han företog konsertresor bl. a. till Tyskland (1910), och 1917 vid Vaxholms grenadj är regemente. Han var 1904—1945 lärare i oboespelning vid konservatoriet i Stockholm. Han har komponerat verk för militärkår. Gift med operasångerskan Ottilia (Otti) P. Pegel, Ottilia (Otti) Margareta, f. 23/9 1882, operasångerska (sopran), har studerat vid konservatoriet i Stockholm och därefter under ett år i Berlin för Ida Brag, debuterade vid Operan som Micaela i Carmen och Nedda i Pajazzo m. fl. roller (1913— 14), var anställd vid Oscarsteatern 1916—21 och har gästspelat vid olika scener i Sverige, Norge och Finland och även framträtt som konsert- och oratoriesångerska. Bland hennes roller må nämnas Sylva Varescu i Csår-dåsfurstinnan, Kejsarinnan i Maria Theresia, Rosalinda i Läderlappen och Lolly i Rubber. Från 1925 bedriver P. sångpedagogisk verksamhet. Gift med Georg P. Pelletier, W i 1 f r e d, f. 1895, kanadensisk dirigent, tilldelades 1914 Quebecpriset för studier i Europa och var i Paris elev av Philipp och Sa-muel-Rousseau, blev 1917 bitr, kapellmästare vid Metropolitan i New York och 1932 ordinarie. Penalo'sa, Francisco, ca 1470 —1535, spansk kompositör, var kapellmästare hos Ferdinand den katolske, efter dennes död 1516 påvlig kapellmästare. Av hans verk har 6 mo-tetter utgivits i nytryck av M. H. Eslava, 10 canzoner finns tryckta i Cancionero musical (1890). Pentatonisk skala, 5-tonsskala utvunnen genom att man staplar kvinter på varandra, t. ex. f—c—g—d—a = c—d—f—g—a/c— etc. och består således av heltonssteg och små terser men saknar halvtonssteg. P. är karakteristisk för de flesta musikkulturer av äldre typ och förekommer ännu i keltisk folkmusik (Skotland och Bretagne), i de amerikanska negrernas andliga sånger etc. och har i konstmusiken använts som exotism (Men-delssohns ”skotska” symfoni, Dvofåks amerikanska symfoni och den s. k. negerkvartetten, Puccinis Madame Butterfly etc.) 1. arkaismer. Jämte denna äkta pentatonik förekommer hos japaner liksom i antik musik 5-tonsskalor med halvtonei’ och överstigande tonsteg. Den äkta pentatoniken har genom inskjutandet av genomgångs- och växeltoner i kinesisk musik och andra orientaliska musikkulturer övergått till vanlig diatonik. Pepping, Ernst, f. 1901, rhen-ländsk komponist, studerade för W. Gmeindl i Berlin, har i modernistisk konstruktiv stil komponerat en svit för trumpet, saxofon och basun, konserter för viola, kontrabas, klarinett och basun, stråkkvartett, stråktrio, koralförspel för orgel, koralsvit för två körer m. m. Pepusch, Johann Christof, 1667—1752, tysk-engelsk komponist, lämnade sin födelsestad Berlin 1698, kom 1700 över Holland till London, där han blev violinist vid Drury lane,