919 Pierné—Pizzetti 920 Ildebrando Pizzetti. kompositör, var elev vid konservatoriet i Milano, började sin bana som pianovirtuos, hör som tonsättare till de märkligaste modernisterna i våra dagars Italien. Han har komponerat en rad mimiska dramer, operor, orkesterverk, konsertanta verk för piano och orkester, kammarmusik (därav violinsonater och stråkkvartetter), pianostycken och sånger. — Litt.: G. M. Gatti i Critica musica 1921. Pierné, Gabriel, 1863—1938, fransk kompositör, studerade vid konservatoriet i Paris för bl. a. C. Franck och Massenet (Rompriset 1882), var 1890—98 organist i Sainte Clotilde som efterträdare till C. Franck, och blev 1903 hjälpdirigent och 1910 efterträdare till Colonne som dirigent för Colonne-orkestern. I för-impressionis-tisk, ofta exotiskt färgad stil har han komponerat operor, operetter, baletter, pantomimer och annan scenmusik, oratorier (Franqois d’Assise, 1912), körverk, symfoniska dikter och andra orkesterverk, en pianokonsert, kammarmusik och pianostycken. — Litt.: O. Séré i Musiciens frang. d’aujord’hui, 1911. Pierre de la Rue se Rue. Pingoud [pägo'], Ernst, f. 1888, rysk-finsk tonsättare, studerade i Leipzig för Max Reger, har komponerat symfonier, symfoniska dikter (Bekännelser, Pierrots sista äventyr, Chantecler, En riddare utan fruktan och tadel, Dante, Storstadens anlete, den sistnämnda framförd i svensk radio 1942), pianokonserter m. m. Pisendel, Johan Georg, 1687— 1755, tysk violinist, var hofsänger-knabe i Ansbach och där elev av Pis-tocchi och Torelli, var från 1709 student vid universitetet i Leipzig, där han från 1711 ledde Collegium Musi-cum, blev 1712 violinist vid hovkapellet i Dresden, reste på tjänstens vägnar 1714 till Paris, var 1716 Vivaldis elev i Venedig och 1717 Montanaris i Rom, blev 1728 hovkonsertmästare i Dresden. P. kan möjligen ha varit den, för vilken Bach skrev sina partitor för soloviolin. Av hans 8 violinkonserter är 1 utgiven i nytryck i DTD, en violinsonat är utgiven på Wunderhorn-verlag, dessutom har han skrivit con-certi grossi, konserter för 2 oboer med stråkinstrument, stycken för soloviolin utan ackompanjemang m. m. — Litt.: A. Moser, Geschichte des Vio-linspiels 1923, s. 316 ff. Piston, Walter, f. 1894, nordamerikansk tonsättare, har komponerat en symfoni, orkestersvit, concer-tino för piano och orkester, kammarmusik m. m. samt baletten The incre-dible flutist (1938), ur vilken en orkestersvit har spelats i svensk radio 1942. Piü (it.) ”mera”; piü mos so hastigare. Pizzetti, Ildebrando, f. 20/9 1880, italiensk kompositör, elev av Tebaldini, var operakapellmästare och från 1908 kompositionslärare vid konservatoriet i Parma, 1910 musikkritiker i Milano, 1914 konservatorie-lärare i Florens, 1917—18 direktör vid Istituzione musicale i Florens, och från 1924 direktör för konservatoriet i Milano. P. hör till de mest betydande av de italienska modernisterna. Han har även i skrift verkat för den moderna musikens utbredning i Italien. Han har komponerat operor (Fedra till text av d’Annunzio, 1915, Debora e Jaele till egen text, 1922, Fra Gherardo, 1931, Lo straniero, 1930, Orseolo, 1933), scenmusik till d’Annunzios La N ave och till La Pisanella (1913), det sceniska oratoriet Abraam cd Isaac (1917—28), dansspelet Rondo veneziano (1931,