935 Prim—Prokofjev 936 Serge Sergejevitj Prokofjev. Italien som en av samtidens mest lysande violinvirtuoser. Han liar även konserterat i Sverige. Prim (av lat. primus) första tonen, intervallsteget. Ren p. är i samklang dets. som enklang, vid efter varandra anslagna toner dets. som upprepning av samma ton, t. ex. c-c. överstigande p. = *kromatiskt halvtonsteg, t. ex. c-ciss 1. c-cess. Prima'rio (it.), p r i m a r i e, förste violinisten i en kammarmusikensemble. Primas (lat.) ”den förste”, Zigeu-nerp., soloviolinist och ledare för en zigen arorkester. Prima vista (it.) ”första påseende”, (att spela) från bladet. Prima volta förk. l:ma volta (it.) ”första gången”, i nottext (vid repris 1. da capo). Primitiv musik, naturfolkens musik, se Jämförande musik-forskning. Primkvartetten bildades 1940 och har sedan dess ofta framträtt vid konserter och i radio. Medlemmar: Ivan Eriksson (förste violin), Helge Wide-gren (andre violin), Olle Hylbom (viola) och Nils Tidstrand (violon-cell). Primparalleller, det stämförings-förhållande, som uppstår, då två reala stämmor i en flerstämmig sats följer varandra, i enklang, är förbjudna i den traditionella kontrapunkt- och harmoniläran. Förbu- det beror därpå, att det givna antalet stämmor genom p. reduceras. Förbudet mot p. innebär naturligtvis inte, att inte stämantalet i en flerstämmig sats i ett visst begränsat avsnitt med avsikt kan reduceras genom p. Jfr Kvintparalleller, Oktavparalleller, Stämförings-regler. Principal, orgelns huvudregister (labialpipor), i manualen oftast 8-fots-, i pedalen 16-fotsregister. Prinsessan av Cypern, opera av Lars Erik Larsson, texten av Z. To-pelius, uppf. f. f. g. i Stockholm 29/4 1937. Profeten (Le prophète), opera av Meyerbeer, texten av E. Scribe (sv. övers, av C. W. A. Strandberg), uppf. f. f. g. i Paris 16/4 1849, i Stockholm 8/11 1852; 1/1 1944 spelad 134 ggr i Stockholm. Programsymfoni se Symfonisk dikt. Pro'haska, Karl, 1869—1927, österrikisk komponist, studerade piano hos d’Albert och komposition hos Mandyczewski och Herzogenberg, var först lärare vid konservatoriet i Strassburg och 1901—05 ledare för filharmoniska orkestern i Warszawa samt från 1908 lärare vid musikhögskolan i Wien (1924 professor), komponerade oratoriet Frühlingsfeier och en opera, körverk a cappella och med orkester, orkester-, orgel- och pianoverk, kammarmusik och sånger. Prokofjev [prakå'ffjeff], Ser ge Sergejevitj, f. 23/4 1891, rysk tonsättare, studerade 1904—09 vid konservatoriet i Petersburg, där Ljadov och Rimskij-Korsakov var hans lärare, senare hos Tanejev i Moskva, bodde från 1918 i Japan, Amerika, Tyskland, Frankrike och U. S. A. Han lär f. n. vara bosatt i Ryssland. Från början anknytande till Stravinskij har P. i fortsättningen stundom nalkats Schönbergsskolans asketiska klangideal, stundom närmat sig ny-klassicismen (klassisk symfoni D-dur