979 Responsorium—Revy 980 Ottorino Respighi. om Verdi, veristerna och Puccini men denna eklekticism gäller snarare de tekniska medlen än innehållet. Hans 12 operor har endast i undantagsfall nått över Italiens gränser (La Cam-pana sommersa, Hamburg 1927). Av hans orkesterverk har särskilt de symfoniska dikterna Le fontane di Roma (1916), I pini di Roma (1924), Feste romane (1928), Tritico botticelliano (1927) och de mer eller mindre antikiserande Concerto gregoriano (med konsertant violin, 1921), Tre corali di Bach, interpretati da O. R. (1931), Concerto in modo misolidio (med konsertant piano, 1925) blivit mycket uppskattade över hela världen liksom av hans kammarmusik den doriska stråkkvartetten (1926). Bland hans övriga verk må nämnas operorna Re Enso (1905), Semirama (1910), Bel-fagor (1923), Maria Vittoria, II cap-pello a tre punte (1929), mysteriet Maria egiziaca (1931), La fiamma (1934), mimodramen Scherzo venezia-no (1926), dockspelet La bella addor-mentata nel Bosco, dansspelet Belkis regina di Saba (1932) och ett julspel för kör och orkester (1930); vidare en svit för orgel och stråkar (1914), för orkester Sinfonia drammatica, An-tiche danze e arie per liuto (I, 1918, II, 1923, III, 1932), Ballata delle gnomidi (1921), Vetrate di chiesa (1926—27), Gli ücelli (1928), Impressioni brasiliane (1931), Metamorpho-seon (1931), pianokonserten (1903), Toccata för piano och orkester (1928), Poema autunnale för violin och or kester samt kammarmusikverk (stråkkvartett, 1907, violinsonater, 1916— 17, Concerto a 5 m. m.), sånger med piano och med orkester, preludier för piano och 3 orgelpreludier. Dessutom har han utgivit och bearbetat verk av Frescobaldi, Monteverdi, Tartini, Vitali, Veracini, Vivaldi m. fl. samt har tillsammans med S. A. Luciani skrivit Orpheus: iniziazione musicale, storia della musica (1925). — Litt.: M. Saint Cyr, O. R. (i Musicisti contem-porari, 1932). Responso'rium, liturgisk sång, sjungen av solist (vid altaret) med svar av kören. Adj. r e s p o n s o r i a 1. Re'znicek, Emil Nikolaus von, f. 4/5 1860, österrikisk komponist, studerade i Graz och vid konservatoriet i Leipzig, verkade som teaterkapellmästare i Zürich, Stettin, Berlin, Jena och Bochum, var 21/2 år militärmusikdirektör i Prag, hovkapellmästare i Weimar och Mannheim (1896— 99)', 1909—-11 kapellmästare vid Ko-mische Oper i Berlin och blev 1920 lärare i instrumentation vid musikhögskolan därstädes. Av hans talrika operor blev Donna Diana (1894) en succé; numera lever väl endast den spirituella uvertyren som populärt orkesterstycke. Han har även skrivit ett Requiem, en mässa, kantater, uvertyrer, symfoniska dikter, 5 symfonier, orkestersviter och -variationer, musik till Strindbergs Ett drömspel m. m. — Litt.: R. Specht, E. R. (1923); M. Chop, R. (1920). Revelj (efter fra. réveil ”uppvaknande”), väckningssignal för trupp. Réveri'e (fra.), Träumerei (ty.) ”drömmeri”, under romantiken vanlig benämning på karaktärsstycke för piano 1. annan mindre instrumentalbesättning. Revy, populär sångspelsform besläktad med operetten och vådevillen men oftast av en än mera efemär prägel, då den principiellt anknyter till aktuella dagshändelser, uppstod närmast ur varietén mot slutet av 1890-talet. Musiken, som i tidigare r.-er sammansattes av redan populära melodier, komponeras numera antingen direkt till r.-texten 1. inköpes med. ensamrätt från internationella schlager-agenturer.