983 Richter—Riemann 984 Hugo Riemann. (1853, 30 uppl. 1920), Lehrbuch des einfachen und doppelten Kontrapunkts (1872, 15 uppl. 1920) och Lehrbuch der Fuge (1859, 9 uppl. 1921) har använts ända in i våra dagar och översatts till många språk. Richter, Franz Xaver, 1709—-1789, sydtysk komponist, var från 1747 violinist och bassångare vid hovkapellet i Mannheim (senare kammarkompositör), blev 1769 domkyrkoka-pellmästare i Strassburg, var som tonsättare en av de viktigaste representanterna för Mannheimskolan, torde ha utövat inflytande på den unge Mo-zart, komponerade 69 symfonier (därav 4 i nytryck i TB 4,1 och 7,2, en av Sondheimer, 1932, en av Upmeyer, Nagel 72), 6 cembalokonserter (därav en utg. hos Vieweg 1933), 6 stråkkvartetter (utg. av Riemann i DTB 16,1, 12 triosonater, 8 pianotrior (en av vardera i Riemanns Collegium Mu-sicum och i DTB 16,2), 6 duor, 6 flöjtsonater och kyrkomusik, därav 28 mässor, 2 requiem, 16 psalmer, 38 mo-tetter etc. — L i t t.: F. X. Mathias (verkförteckning i Riemann-festskrif-ten 1909, en uppsats i Ceciliae, Strassburg 1907), H. Riemann, Handbuch der Musikgeschichte 2,3 (s. 138 ff. och 166 ff.). Richter, Hans, 1843—1916, österrikisk dirigent, var korgosse i hovkapellet i Wien och 1860—65 elev vid konservatoriet i Wien samtidigt med att han från 1862 var valthornist vid Kärntnertor-Theater, var 1866—67 notskrivare hos Wagner i Triebschen (Mästersångarpartituret), 1868—69 kormästare vid München-operan, 1871 förste kapellmästare vid operan i Budapest, 1875 vid hovoperan i Wien, där han till 1898 även ledde de filharmoniska konserterna och 1880—90 verkade som direktör för Gesellschaft der Musikfreunde, blev 1878 andra och 1893 förste hovkapellmästare i Wien. 1900—10 dirigerade han Hallé-orkes-tern i Manchester, ledde sedan 1904 även de tyska operagästspelen i London på Covent Garden, bodde från 1912 i Bayreuth, där han från 1876 var en av de tre huvuddirigenterna vid de årliga festspelen. — Litt.: Wagners brev till R. utgivna av L. Karpath (Wien 1924); W. Kienzl (i Bettelheims Nekrolog, 1930). Ricordi, Italiens största musikförlag, grundades 1808 av Giovanni R. (1785—1853) i Milano. — Litt.: G. Adami, G. R. e i suoi musicisti (1933). Riddar Blåskägg (Barbe-bleu), operett av Offenbach, texten av H. Meilhac och L.Halévy (sv. övers, av E. Wallmaik), uppf. f. f. g. i Paris 1866, i Stockholm 1867 (Dramatiskateatern). Riemann, Karl Wilhelm Julius Hugo, 1849—1919, tysk musikforskare, fick sin förberedande musikaliska utbildning i Sondershausen, blev efter universitetsstudier i Berlin och Tübingen (juridik, filosofi och historia) elev vid universitetet och konservatoriet i Leipzig, promoverades 1873 till dr phil. i Göttingen, verkade flera år som dirigent och lärare i Bielefeld, blev 1878 privatdocent i musik vid universitetet i Leipzig, verkade 1881 —90 som lärare i pianospel och samtliga teoretiska fack vid konservatoriet i Hamburg, 1890—95 vid konservatoriet i Wiesbaden, upptog 1895 sina föreläsningar vid universitetet i Leipzig (professor 1901), 1908 direktör för det nyinrättade Musikwissen-schaftlisches Institut (Collegium Mu-sicum) och 1914 för det nygrundade Staatliches Forschungs-Institut für Musikvvissenschaft, Bland de talrika hedersbevisningar som kom R. till del må nämnas, att han 1899 blev dr mus.