989 Rinforzando—Ritter 990 Mlada och Tsar Saltan. För violin och orkester har han skrivit en fantasi över ryska temata, vidare en pianokonsert op. 30 ciss-moll, kammarmusik (stråkkvartett op. 12 F-dur, stråksextett A-dur, pianokvintett b-moll och en serenad op. 37 (för violoncell och piano), pianostycken (variationer över temat Bach op. 10, 6 fugor op. 17 m. m.), orkestersånger, kantater och andra körverk med orkester, a cappella-körer, manskörer, sånger med piano och andliga sånger. Han har även skrivit Praktisk lärobok i harmoni (ty. 1893, 2 uppl. 1912, it. 1913), En krönika över mitt musikaliska liv (ry. 1908, 3 uppl. 1928, fra. 1914, eng. 1924, ty. 1927) och Instrumentationens grunder (ry. 1913, fra. 1914, även i ty. och eng. övers.). Hans samlade musikaliska uppsatser och skisser (1869—1907) utkom på ry. 1911. — Även om R.-K. när det gäller melodisk uppfinning och den musikaliska känslans intensitet måste stå tillbaka för sin samtida Tjajkovskij har han haft en enorm betydelse för den ryska musikutvecklingen under högromantiken, alldeles frånsett hans arbete för att presentera de övriga nyryska kompositörernas verk i spelbart skick. Som harmoniker och instrumentatör har han utbildat en egenartad personstil, som har blivit förebildlig ej blott för hans talrika elever, bland vilka må nämnas Stravinskij, utan även för den franska impressionismen, vars orkesterstil direkt har influerats av honom. Med sina förtjänster och fel kan han som tonsättare i flera avseenden jämföras med Liszt. — Litt.: sonen A. R.-K., Die Kinder- und Ju-gendjahre N. A. R.-K:s (Musikalische Annalen 1922 Nr 1); N. F. Findeisen, R.-K. (ry. 1908}; N. van Gilse van der Pals, R.-K. (ty. diss. 1914). Rinforza'ndo, r i n f o r z a't o, förk. r i n f., rf 1. rfz (it.), tilltagande i styrka, ett kort, kraftigt cre-scendo. Ripie'no (it. = full), den koriskt besatta stråkstämman i en orkester (tutti t. ex. i en concerto grosso som motsats till solo 1. concertino) ; r i -p i e n i s t, orkestermusiker ”i kön” (som motsats till konsertmästaren 1. solisten). 1807 grundade Zelter i Ber- Nikolaj Andrejevitj Kimskij-Korsakov. Teckning av Ilja Repin. lin en ”Ripienschule”, som hade till uppgift att utbilda orkestermusiker. — Litt.: J. Fr. Reichardt, Über die Pflichten des Ripienisten (1776). Ripo'sta (it.), ”svaret” i en fuga, se C o m e s. Ritarda'ndo, förk. rit. (it.), så småningom långsammare, successivt avtagande hastighet. R. upphäves genom a tempo (åter i tempo). Ritorne'll (o) (it. ”återkomst”), refrängartat för-, mellan- och efterspel i da capo-arian och i solokonserten samt i medeltida former som ballata och frottola. Ritter, Alexander (Sa sch a), 1833—1896, estnisk-tysk komponist, son till den Julia R., som beskyddade Wagner, och bror till Wagners vän Karl R., var studiekamrat med Hans von Bülow i Dresden, senare violinelev till David i Leipzig, äktade 1854 Wagners brorsdotter Franziska, flyttade samma år till Weimar, där han trädde i nära förbindelse med kretsen kring Liszt (Cornelius, Raff och Bronsart), blev 1856 kapellmästare i Stet-tin, lämnade denna anställning 185S för att ägna sig helt åt komposition, bodde från 1863 i Würzburg, där han 1875—82 drev en musikhandel, in-