1023 Rytmiken—Räkneenhet 1024 Se art.: Rytmiken. musik i USSR (ry. 1924 ff.), O. von Riesenmann, Möderne Russen (i Ad-lers Handbuch), S. Korev, Vägarna till den proletära musiken (ry. 1929), L. Lebedinskij, Om den proletära mass-sången (ry. 1929), P. Panoff, Die Volksmusik der Grossrussen (i Bäckens Handbuch), R. Lach, Gesänge russischer Kriegsgefangener (Ab-handl. der Wiener Akademie 1920—■ 31, 3 bd), G. Schünemann, Deutsche Kolonistenlieder aus Russland (1923), vidare musikerbiografier av Findei-sen, O. von Riesemann, Ssabanejev, Rimskij-Korsakov jun. m. fl.; på svenska: P. Wiess, Musik och politik. Musiken i Sovjet-R. (Spektrum årg. 3 1933, 1—3). Rytmiken, läran om rytmen, innefattar i sig agogiken, läran om de musikaliska elementens absoluta och relativa längd, och dynamiken, läran om betoningen. Agogiken kan i sin tur uppdelas i tempolära (räkneenhe-ternas förhållande till pulshastigheten) och läran om de relativa tids-11?^ vardena (o, 9, • , t i । J > t etc., 1. 9-, 9‘, 9- etc.), vartill kommer läran om de tillfälliga agogiska förskjutningarna (jfr A g o -gisk accent). Dynamiken innefattar taktläran (jfr Takt) och läran om tillfälliga betoningar (se Dynamisk accent). Vilken betydelse ago-gik och dynamik har för uppfattningen av en melodis rytm framgår av vidstå-ende notexempel, där i en bekant melodi det dynamiska takt-schemat successivt har förskjutits i förhållande till den agogiska stommen. Till r.-en hör också motivläran (se Motiv), som från rytmisk synpunkt behandlar det musikaliska motivets ställning till taktsche-mat. Vid sammanställandet av flera motiv till en period grupperar sig motivens rytmiska tyngdpunkter efter ett visst schema, som innebär en r. av högre ordning. — Litt.: H. Riemann, System der musikalischen Rhytmik und Metrik (1903), Musikalische Dynamik und Metrik (1883), R. Steglich, Die elementare Dynamik des musikalischen Rhytmus (1930), G. Becking, Der musikalische Rhytmus als Er-kenntnisquelle (1928). Råberg, Einar Fredrik, f. 16/3 1897, dirigent, har som militärmusiker varit anställd vid andra livregementet och Västerbottens reg:te, avlade 1928 militär musikdirektörsexa-men vid konservatoriet i Stockholm och är sedan 1932 musikdirektör vid Norrbottens reg:te i Boden, där han även gjort en betydande insats som dirigent för Bodens orkesterförening sedan dess bildande 1933. Räkneenhet, tempotagningens enhet, den rytmiska pulsen, som i notskriften oftast angives genom nämnaren i det bråk, som vid ett styckes början angives vid klaven (2/4, 3/4, 4/4, 3/8, 6/8, 2/2, 3/2 etc.). Jfr T a k t -a r t.