1075 Schönning—Scribe 1076 Cyril Scott. Schönning, John (Johnny) Petrus, f. 11/3 1894, violinist, har studerat för Ruben Liljefors, Georg Wesslén och Fritz Ahlberg. Vid sidan om sin borgerliga gärning (civil-ingeniör 1922, anställd i Marinförvaltningen sedan 1924) har S. framträtt som violinist både i kammarmusikaliska och solistiska uppgifter. Han var 1914—15 violinist vid Gävleborgs läns orkesterförening och har ofta framträtt i radio särskilt som låtspelare. Han är även en av Ma-zerska kvartettsällskapets mest verksamma medlemmar. Som tonsättare har han framträtt med kammarmusik, sånger och bearbetningar av folkmusik för olika besättningar (för orkester Från fäbod och bygd). Scordatu'ra (it., ”förstämning”), omstämning av stråkinstrument för att erhålla nya tekniska och klangliga möjligheter. För att underlätta spelningen noterades ett scorderat parti som om instrumentet skulle ha haft sin normala stämning, vilket givetvis gav en mycket egenartad notbild. Stämningen angavs vid satsens början som Accordo. S. förekom mest under 1600-talet (hos *Biber m. fl.), senare tillfälligtvis hos Paganini, Saint-Saens (Dance macabre), Mah-ler (4:e symf.) m. fl. men är vanlig inom svensk spelmansmusik.—Litt.: A. Moser, Die Violinskordatur (i Ar- chiv für Musikwissenschaft årg. 1, s. 573 ff.). Score [skå(r)] (eng.) partitur 1. klaverutdrag. Scott, Cyril Meir, f. 27/9 1879, engelsk kompositör, studerade vid Hochs konservatorium i Frankfurt a/M (Knorr och Uzielli), 1899 åter i England (Liverpool) ägnade han sig några år åt pianospel och undervisning. För hans skapande verksamhet blev hans studier av österländsk filosofi, ockultism och mysticism av lika stor betydelse som hans musikaliska intryck. Tekniskt står han nära den franska impressionismen, men hans tonspråk får en starkt framträdande exotisk färg genom tillämpningen av pentatonik och orientaliska melodibyggnadstyper. Redan omkring sekelskiftet fick han genom Hans Richter uppförd en Suitehéroiqueoch kort därpå uppfördes i Frankfurt a/M programsymfonin Pelléas et Mélisande. Dessa båda verk har sedermera förintats av tonsättaren såsom ofullgångna. I London uppfördes 1901 av Fritz Kreislers ensemble den ännu ofta spelade pianokvartetten op. 16 e-moll. Bland hans övriga verk må nämnas två operor, en balett, en hymn för soli, kör och orkester, två symfonier, Two poems (1913), två passacaglior och andra orkesterverk, en violinkonsert, en pianokons er t, kammarmusik (pianokvintett, 1911—12, stråkkvartett, pianotrio, violinsonat C-dur op. 59 m. m.), stycken för flöjt och piano (Scotch pastoral m. m.), talrika pianostycken (Impressions from the Jungle book, Indian suite, Egyptian poems m. m.), och talrika sånger. Han har även publicerat My years of indiscretion (1924), The influence of music on history and morals; a vindication to Plato (1928). Scriabine se Skr jabin. Scribe [skribb], Eugène, 1791 —1861, fransk dramaturg, har skrivit libretti till operor av *Auber (Den stumma, Fra Diavolo, Svarta domi-non m. fl.), *Meyerbeer (Robert, Hu-genotterna, Profeten, Nordens stjärna, Afrikanskan), *Halévy (Judinnan) och *Verdi (Sicilianska aftonsången). Hans samlade verk utkom 1874—85 i 76(!) bd.